Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖTENA I GÖTEKORG 15 -18 JUNI 1911. 183
Vidare beslöts, att nästa möte för Svensk folkkunskap skulle om tre år
hållas i Lund. Den lokalbestyrclse, som tillsattes 1908 i Stockholm,
bestående af hrr Axel Kock, Lauritz Weibull, G. Karlin och Otto Rydbeck,
anmodades att fungera för detta möte.
Därefter höll hr Romdahl föredrag öfver några observanda rörande
Vasatidens byggnadskonst. Som detta enligt Öfverenskommelse med
föredragshållaren kommer att inflyta i Fataburen, torde något referat af
detsamma ej här böra ifrågakomma.
Sista föredraget för dagen hölls af hr Siren öfver Tessinska
kyrkobyggnader. Efter att ha konsthistoriskt och psykologiskt belyst medeltidens,
renässansens och den italienska barockens olika tempelstilar, som alla nått
sin fulla utveckling, då Tessinarna, far och son, gjorde sina studier i Italien,
genomgick han de olika kyrkobyggnader i Sverige, som ha eller föregifvits ha
Tessinarna till skapare och gjorde då början med Järlåsa lilla kyrka. Denna
har af traditionen tillskrifvas den äldre Tessin, men föredraganden ansåg, att
den åtminstone icke kan ha utförts under hans direkta ledning, om det än
är möjligt, att han eller de la Vallée uppgjort den ursprungliga ritningen, som
sedan vid utförandet förenklats. Af centralkyrkor beskrefvos vidare den
vackra Kungsörskyrkan af den yngre Tessin, Trefaldighetskyrkan i Karlskrona
- hvarvid påvisades den påverkan af Pantheon, som ytterligare framträdde
efter Tempelmans sänkning af kupollinjen - samt kapellet i Strömsholms
slott af samme mästare. Därjämte demonstrerades grundplanen uti ett förslag
till Riddarholrnskyrkans ombyggnad. Bland långskeppskyrkor tillskrifves
Ulrika Eleonoras kyrka i Söderhamn Tessin d. y., men föredraganden ansåg
förhållandet här vara detsamma som med Järlåsa; vidare Amiralitetskyrkan
i Karlskrona samt stadskyrkan i Karlshamn, som traditionen tillskrifter Erik
Dahlberg, men som i hvarje fall tillhör den Tessinska riktningen, Kalmar
domkyrka, hvilken som bekant aldrig fått sin kupol utförd, Fredrikskyrkan
i Karlskrona och Köpings stadskyrka.
Strax efter kl. 2 följde ett stort antal mötesdeltagare med tåget ut till
Gunnebo, som äges och bebos af friherre Carl Sparre. Med klar
uppfattning af hur terrängen konstnärligt kunde användas, blef hufvudbyggnaden i
slutet af 1700-talet här uppförd. Åtskilligt af rummens fasta inredning
såsom golf, väggpaneler, tak och kakelugnar finnas kvar från sengustaviansk
tid och ge besökaren ett starkt intryck af smaken under nämnda tid.
Fram på eftermiddagen var man åter i Göteborg. - Ett fåtal begagnade
då tillfället att under arkitekten G. Améen s ledning se, huru den af honom
nyuppförda arkiv byggnaden var inrättad. - På kvällen samlades de flesta
mötesdeltagarna i Trädgårdsföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
