Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 MÖTENA I GÖTEBORG 15-18 JUNI 1911.
Sondagen den 18 juni kl. 10 f. m. Söndagens förhandlingar inleddes
med ett föredrag af hr Ambrosiani om en grupp epitafier och kenotafier
från 1530-talet. Sedan gammalt var det bruk att lägga den aflidnes vapen
i hans graf. Under medeltiden gick det så till, att vapnen hängdes upp i
kyrkan och skänktes till denna efter begrafningen. Men dessa föremål hade
ju betydligt värde, och det blef brukligt, att de efterlefvande löste dem
tillbaka, utom skölden. Så småningom blef skölden icke den, som den
hädan-gångne själf användt, utan en imitation försedd med en inskrift med den dödes
namn och uppgift om när han aflidit.
Bruket att sätta upp runda dylika sköldar med ett vapen i midten och
en inskrift kring kanten uppkom, så vidt man vet, i Tyskland under
medeltidens senare del och spreds genom riddarordnarna bland annat till
Östersjöprovinserna. Den märkliga grupp, som här behandlades, fanns i några
danska kyrkor och var uppsatt öfver medlemmar af den danska ätten
Rosen-krantz. Alla voro tydligen tillverkade af en konstnär på Gottland på
1530-talet på beställning af höfvitsmannen på Visborg och Gottland, Henrik
Rosen-krantz, riddare till Björnholm (på Jylland). I Gottlands fornsal funnos två
liknande sköldar, men enklare. Den ena var uppsatt just öfver Henrik
Rosen-krantz med hans fäderne- och mödernevapen; modern var en Tott. Den andra
var uppsatt öfver två af Axelsönerna, båda höfvitsmän på Gottland och båda
döda 1464.
Till samma grupp hänfördes slutligen de starkt öfvermålade sköldarna i
Fogdö kyrka i Södermanland, uppsatta öfver riksrådet Bengt Nilsson Färla
o
och hans maka Bengta Akesdotter Tott. De voro af samma karaktär som de
förutnämnda; anledningen till att denna monumentform kommit till Mälardalen
är uppenbarligen den. att hustrun var af släkten Tott, för öfrigt just den
gren af Tottsläkten, som befryndad med Sturarna kom till stor makt och
anseende i Mälardalen. .Denna monumentform försvann med 1540-talet och
ersattes af andra epitafieformer, men den runda formen kom tillbaka från
Tyskland på de hufvudbanér, som buros i 1600-talets
begrafningsproces-sioner.
Efter hr Ambrosianis föredrag, som belystes af flera skioptikonbilder,
lämnade hr Rö in d ah l ett meddelande om namnet på den ende målare från
Gottland, som man kände från den i föredraget behandlade tiden, nämligen
Peter Bodenstedt.
Sedan redogjorde hr Kjellberg under förevisande af en serie
skioptikonbilder för de ombyggnadsarbeten, som under århundradenas lopp företagits
med klosterbyggnaderna i Vadstena. Han framhöll därvid det beklagliga
uti, att dessa fått tagas i bruk för sådana ändamål, som förstört deras gamla
karaktär och skadat dem som minnesmärken. Till slut framhöll talaren vik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
