Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA OBSERVANDA RÖRANDE VASATIDENS BYGGNADSKONST. 229
Emellertid var det icke endast stenhuggeriarbeten, som på detta
sätt kringsändes, utan äfven paneler, dörrar, tak, takknoppar o. s. v.
Granlund 3, Zedula: »ett panele wärck, som bleff nedertagidt från
Upsala Slott i the två Camrer, ther som war käre Syster Fröken
Elisabeth plager wistes udi» skall användas på Stockholms eller
Svartsjö slott, »hvar thet lägligit kunne brukes». Granlund 18:
order att »Urban Snidkere skall dragé till Stockholm och tage måtth
um thet täcke som i Upsala gjort är, will tiene i Stockholm».
Stundom utföres vid ett bygge efter ritning snickerier för ett annat.
Granlund 62: Philip Kern anmodas att i Uppsala låta
förfärdiga »någre täcker och dörer, som skole brukes uthi the nye
wånin-ger på Stockholm». »Dogh attu fordrede ther wiss beskeedh om
såssom och Skamplunen, aff Willem Boij, hure samme täcker skole
ware giorde».
Det är tydligt, att dessa förhållanden kräfva ett nogsamt
beaktande vid ett studium af skedets arkitektur. Former, som vi
bedöma såsom nödvändigt och ursprungligt samhöriga, kunna
stundom vara resultat af hvarandra korsande tillfälligheter, af en
växelverkan mellan behof och möjligheten att enklast fylla dem.
Nästa spörsmål: att undersöka de använda konstnärliga och
tekniska krafternas personliga förutsättningar, innan vi gå till
studiet af deras verk. Först byggnadsledarna. Hvad för en man
var t. ex. en Anders Målare, hvilken var hans kompetens?
Bygg-nadsbrefven ge oss vissa vinkar. I nr 17 hos Granlund förebrås
han att ha tagit en marmorstens skorsten från Finland för en
portal och anmodas vänta med uppsättandet af en port från Finland,
till dess Anthonius Stenhugger hunnit anlända därifrån. Vidare
förfaren i portalarkitektur och stenarbete var Anders Målare
tydligen icke. Här var åter Anthonius specialist. Brefven visa dock,
att Anders Målare ofta nog lämnade ritningar både till detaljer och
totalplaner. Tillnamnet anger hans egentliga yrke, hvilket
emellertid ansågs gifva ett slags arkitektkompetens. I Granlund 10
skrifver Johan III från Stegeborg till Anders Målare angående Svartsjö
. .
den 10 augusti 1572: »Andogh wij nu icke haffwe här någen Målere
eller andre som kunne utkaste huru wij wele haffwe samme by g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
