Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 AXEL L. ROMDAHL.
ningh, så förskicke wij tig dogh här innelucht någerledes förtechnedt
um samme bygnings förändring» etc.
Willem Boy, träget använd af Johan III såsom byggnadsledare
vid Stockholms och Svartsjö slott, var egentligen bildhuggare. Hans
arkitektförmåga får i brist på bevarade byggnadsverk mätas efter
de grafmonument han utförde. Ett arbete som Katarina
Jagello-nicas vård ger just ingen hög tanke om upphofsmannens
arkitektkunskaper. Den i rät vinkel mot väggen uppställda sarkofagen,
den otympliga uppställningen af ett par grofva toskanska kolonner
och en direkt på dessa hvilande rundbåge antyder en ytterst
bristfällig kännedom om formernas rätta användning och en ganska ringa
kompositionsförmåga. En konstnär med dessa förutsättningar var
knappast i stånd att skapa en genomförd monumentalarkitektur.
Det vill synas som han äfven haft ganska onöjaktiga tekniska och
konstruktiva kunskaper. I ett bref af den 11 juni 1588, citeradt af
Granlund i not l till brefvet 463, uttalar kungen sig högst onådigt
om Boy. Ståthållaren borde ej lita på honom eller låta honom få
råda, då hans invändningar och långsamhet vore väl bekanta. Den
förändring med kyrkotaket, som han ansett omöjlig, hade på kort
tid fullbordats efter riksdrotset grefve Pers förslag. Vi skola också
se, huru Johan för ett viktigt parti af slottet i Stockholm, där Boy
vid ifrågavarande tidpunkt var byggmästare, anlitade en annan
arkitekt. Man har tillskrifvit Willem Boy den runda gården å
Svartsjö. Men läser man det af Hahr åberopade brefvet Granlund
nr 84 tycks det framgå, att han kanske endast varit mellanhand:
»effter som Bygmestaren Willem Boije är ther om till skrif wid t, och
wett tig tilkenne gifwe». Det är troligen den arkitekt kungen hade
hos sig vid brefvets affattande på Borgholm i april 1588 - Dominicus
Pahr - som lämnat ritningen. Stilistiskt kan ju Svartsjögården godt
hopföras med de kända verken af familjen Pahr, inom hvilken vi ha att
söka Vasatidens verkliga, ledande och uppslagsgifvande arkitekter.
Af betydelse äro ock handtverkarnas växlande roller som
konstnärliga mästare eller grofva arbetare. Sällan angifves värde och
rang genom titlar och benämningar, man får leta och sluta sig
fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
