Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA OBSERVANDA RÖRANDE VASATIDENS BYGGNADSKONST. 231
Kalmar slotts portaler visa i detaljer och totalanordning en
enhetlig stil från den tidigast daterade af år 1568 till den yngsta
från åren 1576-77. Bröderna Pahr, Johan Baptista och
Francis-cus, som efter 1571 ledde arbetet på slottet, kunna ej haft annat
inflytande på portarnas gestaltning än möjligen att ha gifvit en
anvisning rörande den sist uppställda portalens eleganta proportioner.
Stenhuggarna ha fortsatt såsom de börjat, ha bibehållit det vanda
formspråket, oberoende af ledningens växling. Men ha Roland
Mackle och Håkan Stenhuggare för den skull anspråk på att vara
portalernas konstnärliga upphofsman? Ingalunda. Det är väl den
förutvarande byggmästaren Jacob Richter, som har äran af deras
tillkomst. I denna förmodan styrkas vi därigenom, att de paneler
i slottsrummen, hvilka säkert eller sannolikt tillkommit under
Richters tid1 uppvisa en mycket närbefryndad formgifning, äfvensom ett
genomgående användande af kopplade eller parställda kolonner.
Portaler och paneler måste ovillkorligen studeras i sammanhang med
hvarandra. Det blir genom jämförelsen äfvenledes troligt, att
snic-karne på Kalmar slott arbetat ej efter egen intention utan hållit
sig till Jacob Richters direktiver - låt vara med en viss frihet i
fråga om intarsia och andra småsirater.
I det föregående skymtades redan det för Vasatidens metoder
kännetecknande förhållandet, att ledaren för ett bygge icke utan
vidare kan förutsättas vara den konstnärliga skaparen af dess
arkitektur. Det har sitt intresse att åtminstone i ett fall följa
sammanhanget och sörja för »suum cuique*. Både af Hahr och Gustaf
Upmark d. ä. anses Stockolms slottskyrka såsom ett verk af Willem
Boy, visserligen med ändringar och rättelser af Johan III själf.
Men byggnadsbrefven ge oss antydningar om, att äfven andra
faktorer medverkat till slottskyrkans gestaltning. I brefvet Granlund
461: »Swar och underwiszning som K. M:tt war allernådigaste
herre hafwer giffwitt om Bygningerne både på Stockholms Slott
o
med Willem Stenhuggere, Datum Calmar then 10 Januarij Ahr 88»
läses: »Huru H. K. M:tt wil hafwe besteltt om Slottzkyrkiones
Bygning och prydning både innen och utahn til af huggen steen på
1 August Hahr, Arkitektfamiljen Pahr, sid. 116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
