Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omnämnande af en sådan dock mycket i ögonfallande sed saknas.
Slutsatsen synes mig bli den, att namnet Kalendæ öfverflyttats till
ifrågavarande vinterliga festbruk, som voro inhemska i de nämnda trakterna;
man kan blott tveka, om de till sitt ursprung äro keltiska eller
germanska. Kejsar Markus Aurelius har låtit de första germanerna
bosätta sig i riket, till och med i Italien, och det är bekant, att just de
nämnda trakterna långt före folkvandringarna voro starkt inficierade
af germanskt blod.
De s. k. folkvandringarna betyda som bekant ej början utan
slutet på den århundraden varande germanska immigrationen. De
konsekvenser, som framkomma vid betraktande af det historiska
förloppet i dess stora sammanhang, synas mig bli andra och böra ge
anledning till en revision af frågan om de germanska julsedernas
härledning ur Kalendæbruken.
Bilfingers och Grotefends mycket förtjänstfulla undersökningar
af germansk tidräkning synas mig ha gifvit anledning till ett
Ödesdigert missförstånd: man har förblandat årsafsnittens
begynnelsedagar med festdagarna. Studiet af hvilken festkalender som helst
lär, att detta är två skilda saker, som ej behöfva ha med hvarandra
att göra. Arets första dag som festdag är en romersk sed (ty från
det babyloniska nyåret får man kanske tillsvidare bortse), som
särskildt under kejsartiden utbildats, hvilket vi i detalj kunna följa.
Vi ha ej den ringaste rätt att förutsätta denna moderna, resp.
senromerska tankegång för germanernas urtillstånd.
Detta är mina funderingar, hvilka jag, som kommer till saken
från andra sidan, ej utan en viss räddhåga finner bära stick i stäf
mot vedertagna åskådningar hos många fackmän på det
germanistiska och nordiska området. Jag hoppas att vid tillfälle kunna
återkomma till dem, bättre rustad med källundersökningar.
Martin P:n Nilsson.
<b>Några exempel från Ost-Afrika på öfvertro rörande djur.<b>
I fjärde häftet af årgången för 1909 af denna tidskrift har N. E.
Hammarstedt publicerat en intressant uppsats om den säregna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
