Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I samband härmed vill jag omnämna, att mina negerföljeslagare
ansågo babianer för särdeles olycksbringande, och om jag sköt en
babian, så skulle bössan bli förgjord, så att jag aldrig mera skulle
kunna skjuta rätt med den. Nyssnämnde Kongoni försökte med all
makt öfvertyga mig om, att jag ej borde skjuta någon babian och
inpränta hos mig, att »niani baja sana» = babian dålig mycket. Sköt
jag någon babian, så skulle jag ej få skjuta andra djur, som han för
säkerhets skull uppräknade. Mina zoologiska intressen tilläto mig
emellertid ej att följa dessa välmenta råd. Jag sköt en dag ett par
babianer, men när jag sedan några timmar senare med samma
studsare skulle skjuta en impallah-antilop, träffade jag ej bra utan fick
kosta på den tre skott i rask följd, innan den föll. Kongoni
plockade upp patronhylsorna, visade dem för mig och sade ungefär som
följer: »Det och det djuret föll för en kula (uppräknade flera), så
skjuter Bwana Makuba (mitt namn) babianer, och sedan behöfs det
tre patroner för en impallah.» Nu hade jag väl fått bevis för att
»niani baja sana», men han tillade samtidigt »fissi mzuri sana», d. v. s.
»hyena mycket bra». Jag skulle alltså kunna motverka
babianernas dåliga inflytande på bössan genom att skjuta en hyena, menade han.
Babianerna ansågos vara så »baja sana», att det var svårt att
förmå negerbärare att föra hem dem till lägret för konservering,
och det var löjligt att se, huru de försökte med afbrutna grenar
som mellanlägg hindra, att babianen kom i beröring med deras
kropp. Markattor hade de däremot ej alls denna afsky för.
Einar Lönnberg.
Gascognare - smålänningar och västgötar.
En svensk diplomat i södra Frankrike år 1659.
Sammanställningen här ofvan kan synas något egendomlig,
men den göres verkligen – af allt att döma dock i lätt
ironiserande och skämtsam ton – i nedan publicerade skrifvelse, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
