Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 251
plär tillställts denna tidskrift. Emellertid tilltvingar sig en bok
sådan som professor Nilssons genom sin betydelse och sina egenskaper
i hvarje fall här ett omnämnande.
Vare det genast sagdt, att det är omöjligt att annat än med största
tillfredsställelse och med tacksamhet mot författaren hälsa detta
arbete, som omsider utfyller ett länge högst kännbart tomrum inom
vår bokvärld. Och det är att lyckönska vår fåtaliga etnologiska
litteratur till att det blifvit en person med professor Nilssons
kompetens, som tagit sig för att utplåna denna brist. Med omfattande
och grundlig kännedom om den nyare religionsforskningens resultat
och åsikter och med inträngande syn på sitt ämne utreder
författaren i denna lilla bok den jämförande religionsforskningens
hufvud-frågor på ett på det hela taget synnerligen klart och på samma
gång själfständigt sätt. Någon lärobok i vanlig mening är dock
arbetet näppeligen - därtill är det för litet metodiskt - och en
sådan är det väl ej heller egentligen ämnadt att vara. Någon gång
stannar man tvekande inför författarens uttalanden, tills man först
flera sidor längre fram påträffar nyckeln till hans tankegång. För
öfrigt kräfver boken i hvarje fall att noga läsas i följd, och man får
ej släppa någon rad ur minnet. Eljest ger den lätt anledning till
missförstånd. Anträffar man t. ex. vid ett flyktigt bläddrande ett
sådant yttrande som s. 55 om det »animistiska» föreställningssättet,
att det »fattar allt, som växer och skjuter skott, som genomträngdt
af en kraft, en lifskraft, som också kan vara kännande och viljande», och
betraktar detta i samband med vegetationsriterna fällda yttrande
såsom en författarens definition af »animismen» i sin helhet, blir man
naturligtvis icke nöjd. Den egentliga definitionen anträffas
emeller-sid s. 22 och är fullt adekvat. Ett par andra exempel ma
an-dragas. I afdelningen om ögonblicksgudar, s. 69 ff., finner man, efter
åtskillig motsägelselust mot författarens uttalanden, först s. 74 hans
verkliga och fullt tillfredsställande ståndpunkt i frågan. Om
djurdyrkan säger författaren s. 47, att den har sin naturliga uppkomst
ur totemismen. Innan man fäller någon dom öfver detta uttalande,
bör man emellertid också läsa s. 49, där tydligen författarens
egentliga mening kommer till synes. Behandlingen af totemism. och exo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
