Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 255
skåp, som under förra hälften af 1600-talet ännu hörde till den danska
kronan och därför rönte så starkt inflytande såväl i fråga om smak som
stil och händt verksskicklighet från hufvudstaden Köpenhamn och dess
grannskap. Jämför man den motivkrets, därifrån fablerna för
framställningen äro tagna, så har denna ett internationellt
renässanskynne, men huru starkt har ej i stället det danska inflytandet
varit i uppbyggnaden af t. ex. altaruppsatser eller predikstolar, i
ornamentsval och i teknik. Sedan man genom Jensens bok fått den
kronologiska stommen och den stilhistoriska ryggraden, må
landskapsforskningen sedan komplettera detaljerna i bilden. -a-i.
Erland Nordenskiöld, Indianer och hvita i nordöstra T3olivia.
Stockholm 1911, 288 s. 8:0 med 153 illustrationer.
I sin nästföregående bok »Indianlif i El gran Chaco», anmäld i
Fataburen 1911 s. 126, skildrade frih. Nordenskiöld sin vistelse och
sina iakttagelser hos indianstammarna i södra Bolivia inemot
gränsen till Argentina; i här angifna bok sysselsätter han sig åter med
indianstammar i nordöstra delen af Bolivia. Och samma forskar
-intresse och iakttagelseförmåga, samma sympati för de af den
europeiska civilisationen obesmittade s. k. »vildarna» följer honom på
bägge hållen. Men i denna senare bok har sympatin mycket ofta
antagit formen af medömkan - medömkan med »naturfolk», som vår
beprisade kultur förslafvat, förderfvat eller utplånat från jorden.
Lyckligast finner förf. de stammar vara, som förstått att hålla
de hvita och de halfhvita på afstånd och som ständigt lefva på
spänd fot med dessa. Visserligen är äfven dessas öde besegladt,
men de dö dock ofördärfvade och med heder. Det är ock från dessa
stammar - från yuracareindianerna och framför allt från de ännu
ursprungligare chacoboindianerna - som förf. hämtat sina
etnografiskt intressantaste och stilistiskt färgrikaste skildringar, och det är
hos dem i urskogarna han bäst trifvits. Han har ock haft någon liten
kontakt med ett ännu ursprungligare folk, siriono, den djupa
urskogens invånare, ett folk som ännu af okunnighet föraktar
metallredskap. Med detta folk lyckades emellertid ej ens den hvite
forskaren komma i någon närmare förbindelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
