Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 55
lertid ej bör dömas strängt, om man tar i betraktande, att
kulturhistoriker, mytologer o. s. v. allt för ofta visa fullkomlig okunnighet
om äfven de enklaste naturförhållanden.
Bokens nästa hufvudafdelning - »Den naturmytiska folkvisan
i Sverige» - behandlar de svenska folkvisor, i hvilka älfvor, näck
eller hafsfru innehafva en hufvudroll. Hit höra visorna »Herr
Magnus», »Älfvefärd», »Herr Olof och älfvorna», »Ungersven och hafsfrun»,
»Näcken och jungfrun», »Harpans kraft», »Agneta» och »Den bergtagna».
Såsom »oegentliga naturmytiska visor» behandlas slutligen visorna
»Hafsfrun» och »Näcken».
Hittills har författaren visserligen i stor utsträckning rört sig
med svensk folktro, men dock hufvudsakligen blott sådan, som
endast existerar i muntlig tradition. Undantagsvis har äifkulten,
jämte näck- och sjöråkult, omtalats. I nu följande, fjärde,
hufvudafdelning, hvilken handlar om »sånger vid svenska folkfester», träder
författaren mera afgjordt in på folksedens och kultens område, och
afhandlingen erhåller därmed en bestämdare etnologisk karaktär.
Innan jag något utförligare stannar vid denna afdelning, vill jag
emellertid genast här nämna, att bokens sista hufvudafdelning
afhandlar »den svenska polskans historia» och i samband därmed ger en
historik öfver de svenska danserna i allmänhet från 1600-talet till
år 1900.
Jag återgår nu till afdelningen »sånger vid svenska folkfester»,
hvilken synes mig mest beröra ämnen, som falla inom Nordiska
Museets gebit, då ju vid folkfesterna till och med handgripliga
kultföremål komma till användning. För att emellertid icke alltför
mycket framställa denna bokens otvifvelaktigt svagaste del på det
öfrigas bekostnad kommer jag att behandla äfven den tämligen kort,
ehuru nog en utförligare granskning af åtskilliga där framkastade
meningar och slutsatser kunde vara nog så lockande. Måhända
återkommer jag till dessa vid en eller annan specialundersökning.
Afdelningen inledes med en uppsats om »folkfest och
barnuppfostran», i hvilken skildras de inemot och vid jultiden förekommande
gestalterna Martins, Nikolaus’, Rupert Knechts uppträdande. Hvad
förf. här (s. 243 f.) menar med sin förklaring af den s. k. gossbiskopens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
