Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 LITTERATUR.
och hvad jag vill kalla den saturnaliska skolfestens uppkomst, kan
jag ej fatta. Att man i denna företeelse möter en till skolorna
öfver-flyttad kvarlefva af saturnalierna eller befryndade folkfester med
deras upphöjande af de underordnade till härskare och tvärtom har
väl sedan länge fått anses som konstateradt. Det må för öfrigt
fastslås, att författaren i detta kapitel uttalar, att äfven i festvisorna
»små rester finnas» af de äldsta folkfestdikterna (s. 243); att han
anser, att »gåfvobringandet hade såsom en offerhandling tillhört
hedendomens gudstjänst», samt att han finner »det redan längesedan
fastställdt, att bakom många af de vid ofvan antydda tid
uppträdande helgonen och djurgestalterna hedniska gudaväsen dölja sig»
(s. 244). I det följande visar han nämligen benägenhet att frångå
dessa åsikter. För öfrigt må så godt nu som senare sägas, att
författaren i här ifrågavarande afhandling förefaller rätt
inkonsekvent, ja att han redan vid nedskrifvandet af den tyska resumén
i slutet af boken tycks ha gripits af vissa betänkligheter beträffande
hvad han i boken förut nog så käckt uttalat. Den misstanken ligger
därför nära, att åtskilligt äldre gods obearbetadt tagits med för att få
ihop en »imponerande volym».
Kapitlet 2 inom afdelningen behandlar »Majvisor». Dessa
härleder författaren från djäknesången, hvari han finner »kringvandring
under sång med insamling af gåfvor i sin enklaste gestalt». I dessa
djäknesånger var, enligt författaren, det religiösa
uppbyggelseelemen-tet det viktigaste. Folket lärde sig snart efterbilda dessa dikter,
och så uppkommo de sånger, hvilka vid de folkliga
kringvandrin-garna sjöngos. I början voro dessa strängt religiösa, och någon
direkt anhållan om gåfvor förekom ej. Allteftersom sinnena
förvärlds-ligades nedsjönk emellertid majsången till en blott och bar
tiggar-sång (s. 249). Såsom en maj visa af gammal grundtyp anföres den
af Lovén1 återgifna majmånadsvisan, hvilken Lovén anger redan förut
föreligga i tryck. Därefter följa utdrag ur senare uppteckningar.
Det synes mig kunna sättas mycket starkt i fråga, om an-
. .
tydda resonemang är riktigt. Ar det icke möjligen så, att i de
här afsedda vårsångerna tiggarvisan sedan uråldrig tid ingått så-
1 Folklifvet i Skytts härad, 2 uppl., s. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
