Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN TROLLDOSA FRÅN VIKINGATIDEN. 105
Om falken känner jag ej någon modern tradition, men ett djur, som
säkerligen därmed förväxlats och således är likvärdigt med falken
ur folkloristisk synpunkt nämligen höken, användes liksom skatan
och ugglan profylaktiskt uppspikad i stall och ladugårdar för att
hindra djuren att ridas af maran. Ekorrens ställning inom folktron
som olycksbådande djur är allmänt bekant. Eva Wigström vill
räkna ekorren i denna funktion som en afkomling af Ratatosk, den
elaka ekorren i Ygdrasils ask;1, den höglärda Eddateologien har
emellertid med all säkerhet ej spelat någon roll för den moderna
folktron, och detta fynd från bronsåldern visar, att den magiska
uppfattningen af ekorren är långt äldre. Rönnen spelar som bekant
en betydande roll i senare tiders signerier och öfvertro.2
Båda fynden innehålla dessutom småstenar. Jag har ej varit i
tillfälle att se dessa; möjligen hafva de, liksom dylika i senare
trolldosor, brukats i signeriets tjänst som räknestenar vid besvärjelse,
till bestrykningar, eller medtagits som en slags fetischer blott och
bart på grund af ovanligt utseende. Dock vill jag framställa äfven
en annan gissning, hvilken jag visserligen ej tillmäter någon som
helst betydelse, men som dock torde få komma fram till frågans
t
fullständiga belysning. Som bekant ha naturfolkens medicinmän
bland annat till uppgift att bota sjukdomar, som trollats på offren
af andra shamaner; detta sker dels genom afsjungandet af
trollsånger och besvärjelser, dels genom sugning på det sjuka stället,
hvarvid medicinmannen efter en stunds sugning framvisar en
»utsugen» kvartsskärfva, en benstump, ett stycke träkol eller dylikt.3
Stenarne i de danska fynden skulle ju möjligen kunna tolkas som
dylika »sjukdomsfrön», som medicinmännen medförde i »besticket»
att ha nära till hands i praktiken.
Men jag återvänder till den serie trolldosor, jag här önskar
beskrifva. Näst efter de danska bronsåldersfynden känner jag intet
äldre än den här ifrågavarande vikingatidsdosan från Gottland.
Därefter gör jag ett språng upp i den historiska tiden. I en dombok från
1 E. Wigström i Svenska fornm. fören. tidskrift X, s. 168.
2 Se bland andra F. J. E. Eneström, anf. ställe, s. 187, 191, m. fl.
3 Kr. Bahnson, Ethnografien I, s. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
