Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 BROR SCHNITTGER.
Södertälje af 1639 redogöres för en ransakning med tjufpack.1
Därvid förhördes och tvangs till bekännelse en kvinna, som kunde
»trulla». »Hon haffver och gifvit Swen en pung ät förswara sig
medh, ät icke lag och rätt skulle bijta på honom.2 Men när han
förnam, ät pungen inthet kunde hielpa i döliande medh saken, fick
han pungen ifrån sig för Rätten; deruti war en hop saker, som sådana
trolpackor pläga med omgåss och bruka. Nämligen segerhufva,3
tydebast,4 ormenacka, hierteseena, knytteband, några slags små
stenar, 5 st. blå, bruna och grå, slätte som wore de pollerade,
brenne-steen,5 rötter, uthi hennes kista, när hon ransakades, fans och sådana
steenar och saker som i pungen.»
På Nordiska Museet finnas trenne trolldosor från modern tid,
antagligen 1800-talet, från Hjulsjö sn i Västmanland. Den ena af
dessa (inv. 97,487) är en flatrund träask och innehåller endast några
stenar af tegel, kvarts m. m. Af större intresse äro de två andra.
Inv. 97,489 är en cylindrisk näfverdosa af något mer är 11 oms
höjd och innehåller 4 slaggbitar, 3 haräpplen (en svamp:
Elaphomy-ces granulatus?), ett skal till en röksvamp, en påse svafvelblomma,
en tom påse med påskriften: 12-mannakraft6 samt 4 förtorkade
animaliska rester, enligt inventariebilagan antagligen af orm.
Den tredje dosan är äfvenledes från Hjulsjö sn (inv. 97,488).
Det är en cylindrisk näfverdosa af 10 cms höjd och 7,2 cms
diameter. Fig. 5. Den innehåller ett par ormskinn (snok?) samt en liten
hartsbit. Denna sista dosa är af allra största intresse. I
folkmedicinens tjänst se vi, att ormen användes till bestrykningar eller på
1 Södertälje stads äldsta kända domböcker utg. af Gr. O. Berg, Uppsala 1911.
Det är docenten O. Almgren, som haft godheten att göra mig uppmärksam på
ifrågavarande passus.
2 Det synes som om denna trollpung varit blott en amulett, buren för att göra
ägaren »hård» mot olyckan. Det föreligger ju en möjlighet, att denna användning
varit den enda, ej blott för denna, utan äfven för andra här omtalade trolldosor. Dock
tyckes den af mig framställda åskådningen vara mera antaglig.
3 Segerhufva kallas fosterhinnan, då den i stället för att följa med efterbörden,
sitter på barnets hufvud som en mössa. Den, som är född med segerhufva, är ett lyckobarn.
4 Tibast, Daphne mezereum.
5 Lapis (AgONO2) eller blåsten (Cu02S02 + 5 aq) eller svafvel.
6 I äldre, farmakologi (14-1600-talen) rötterna af Eryngium maritimum.
Uppgift af N. E. Hammarstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
