Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 117
ledning till att bättre förstå dessa fiskredskap ha de utarbetat
ofvannämnda anteckningar, som innehålla många i knltnrhistoriskt
afseende värdefulla uppgifter. Då hithörande litteratur på svenska
ej är så omfattande, ha vi velat fästa uppmärksamheten på den
lilla skriftens tillvaro, som må man hoppas ej blir den enda bestående
frukten af det arbete, som nedlagts på åvägabringandet af den
vid mötet utställda redskaps- och fotografisamlingen.
a-i.
F. J. E. Eneström, Finvedsbornas seder och lif. Halmstad, tidningen
Hallands tryckeri, 1910. 264 s. 8:0.
För några år sedan utkom af samma författare »Gnosjöborna»,
ett arbete, som på sin tid omnämndes i Fataburen. Däri
sysselsatte han sig merendels med att redogöra för den materiella
kulturen inom Gnosjö socken i Småland. I Finvedsbornas seder och
lif, som innehåller mer än 250 sidor, har författaren utom några
sidor om Finvedens förhistoriska tid väsentligen framlagt hvad han
inhöstat af uppgifter om forntro och gamla sedvänjor i den del
af Småland, som omfattar Östbo, Sunnerbo och Västbo härader.
Den trakt, som han sålunda valt till arbetsfält för sin
samlar-verksamhet, har visat sig vara mycket gifvande. Detta var väl
också att vänta, ty denna bygd har en gammal kultur, som ännu
ej hunnit alltför mycket nivelleras genom främmande inflytelser.
Genom sin flit har författaren den stora förtjänsten att ha lyckats
hopbringa mycket af värde för småländsk och svensk folkkännedom,
som, om det ej skett i våra dagar, sannolikt för alltid skulle ha
gått förloradt för vår kunskap om dylika saker. Bokens betydelse
som källskrift är oomtvistlig och gör att den med hvarje årtionde,
som går, kommer att stiga i värde.
När man emellertid talar om densamma ur dessa synpunkter,
tänker jag naturligen närmast på, hvad gagn folkforskaren har
eller kan få af densamma. Det är emellertid nog ej denna syn-
..
punkt, som ligger utgifvaren närmast om hjärtat. Äfven som en
hembygdsskildring synes mig boken äga förtjänster. Stilen är trots
framställningens bredd lättläst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
