Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés lapska trolltrumma. 2. Af Edgar Reuterskiöld och K. B. Wiklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 EDGAR REUTERSKIÖLD OCH K. B. WIKLUND.
tecknet förmodligen föreställer en häst, jfr vår fig. 4. På sin teckning
har B., som eljest afbildar de särskilda tecknen mycket noggrannt,
uppfattat detta djur som en ren, men renens supponerade horn torde i
stället vara den böjda, kraftiga halsen på en häst och i stället
för renens hufvud har man troligen att se det ena, höjda frambenet
på hästen. Pirs teckning är här mot vanligheten bättre än B:s. X:o
28 »rotta land» har väl attraherat Ruto och fört honom hit från
hans vanliga plats. Pl:s alternativa namn »Lino Lödde» återger
tydligen det lappska lidno, hvilket är ufvens namn (lödde »fågel»).
Att ufven skulle spela någon roll i den lappska mytologin är eljest
okändt; att han rentaf skulle representera eller vara en hypostas af
Ruto förefaller omöjligt. Icke heller Rutos nordiska original Oden
plägar uppträda i förbindelse med ufven, och man torde därför vara
nödsakad att sätta ett frågetecken vid Pl:s från okändt håll
stammande uppgift. Jfr äfven nedan under 31.
31. Efter Ruto följa nu enligt B. och Pl. en rad af skadliga
andeväsen. På andra trummor står detta Rutos följe på högra sidan,
men då Ruto själf på Linné-trumman blifvit flyttad hit ned, bör
äfven hans anhang ha fått följa med. En ytterligare raison d’étre
på denna plats ha de kanske genom grannskapet till Saivo, jfr ofvan
under 17. I figuren 31 kan man möjligen med någon fantasi se en
fågel, jfr de såsom fåglar uppträdande demoner, som omtalas under
namnet Vurneslodde (Reuterskiöld, s. 116) och äfven uppträda på
trummorna (Forbus n:o 2; på Friis 2, n:o 37 och 4, n:o 24 har namnet
oriktigt förts till bäfvern). Kan det månne vara från en muntlig
förklaring af detta tecken, som Pl. fått sitt under n:o 30 behandlade
»Lino Lödde»? En annan möjlighet vore att jämföra n:o 31 med
Mein. n:o 10 B - Friis 8, n:o 27 »Gandflue til ät skade Kvseget
med» eller med Friis 2, n:o 26 »Mörket» och den liknande
figuren på 9. I alla händelser kan det af B. anförda namnet
Ra-diet omöjligen höra hit, ty denne (= Rariet; Reuterskiöld, ss. 32,
56, 112) måste ha varit en god gudomlighet. Lika omöjlig är Pirs
sammansmältning af Tjorveradien (= B. 37) härmed, ty äfven denne
hör notoriskt till de goda, himmelska gudarna (Reuterskiöld, ss. 32,
37, 94, 97, 112). Denna förflyttning af namnet Tjorveradien från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
