Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés lapska trolltrumma. 2. Af Edgar Reuterskiöld och K. B. Wiklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS LAPPSKA TROLLTHUMMA. 165
tyda tecknen på en honom förelagd trumma, särskildt om denna,
såsom kanske varit fallet med Linné-trumman, tillhört en för honom
mera främmande typ. Med skogslapparna i Ume lappmark kan han
nämligen icke ha stått i någon vidare beröring. På några punkter
synes han dessutom, såsom naturligt är, ha rönt inflytande af von
Westens för de norska missionärerna väl kända redogörelse för
lapparnas hedendom. Hans kunskap om lapparnas språk har
slutligen ej varit synnerligen god. Ett par bevis härför ha redan
lämnats, och ännu ett bevis är det i hans inledning anförda namnet pä
trolltrumman ioigagoudes, hvilket namn förefaller högst osäkert.
Formen goudes med sitt -ud- tyder närmast på norska Finnmarken
som sin ursprungsort (IpN govdcs, jfr Wiklund, TJrlp. Lautl. I, s. 95
ff.), under det att ett dylikt ord med ursprungligt -må- (Ip Kildin
kumäes etc.) i här ifrågavarande trakter bör ha ett -bd-, -bt- eller
-pt- (Arjeplog Jcoptes; Malå tob££dt, Stensele enligt Halåsz tabotit
»känna» med ett likartadt -bt-). Att namnet på trolltrumman
förbundits med ordet för joikning är dessutom en rätt otrolig och
påfallande nyhet.
Plantin åter är i det stora hela fullkomligt beroende af Bistocks
framställning. På sina ställen har dennes skriftliga tydning kanske
supplerats med muntliga upplysningar, på andra ställen har Plantin
säkerligen teoretiserat på egen hand, och på vissa punkter har han
möjligen dessutom hämtat sina uppgifter ur litterär källa, d. v. s.
från von Westen. Särskildt i två fall ser det emellertid ut, som
om han haft ännu någon källa att tillgå, nämligen i fråga om de
förut okända åkkorna Brickacka och Graskacka. Denna källas
kvalitet är emellertid alldeles okänd, och det torde säkert vara rådligast
att mottaga uppgifterna om dessa båda nya gudomligheter med en
viss reservation. Någon större själfständig kännedom om lapparnas
hedendom kan Plantin i alla händelser icke ha haft.
Det återstår nu att med hjälp af de nyfunna dokumenten ännu
en gång söka utröna, på hvilka vägar denna trumma kommit i
Linnés händer. Såsom redan i den föregående uppsatsen i Fataburen
1910, s. 17 f. framhållits, har han knappast kunnat erhålla den uppe
i själfva Lappmarken under sin lappska resa år 1732. Möjligt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
