Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 N. E. HAMMARSTEDT.
dag alla i jorden i vintersömn försänkta djur.1 Orsaken till såväl
denna föreställning som till förläggandet af björnens omvändelse
L idet till denna tid är dock otvifvelaktigt icke att söka på finskt
område utan är att finna i den gamla germanska kalendern, hvilken
redan på 700-talet räknade vårens ingång från denna tid. Det vanliga
svenska talesättet, att »Matts kastar heta stenen», har samma innebörd.
Näppeligen skulle emellertid någotdera af talesätten, att björnen
vänder sig i idet den 24 februari eller den 2 februari, hafva uppstått,
om icke ursprungligen mellan dessa tvänne data en viss tidpunkt
funnits, till hvilken denna tilldragelse ursprungligen enhetligt
anknutits. Jag har redan antydt, när jag anser att denna tidpunkt
infallit, nämligen omkring den 10 februari, och att man, enligt min
mening, betraktat denna tid såsom midten af en fyra månaders,
d. v. s. ett tredjedels års, vinter. Naturligtvis får man beträffande
denna jämförelsevis primitiva årsberäkning, för hvilken all verkligt
kalendarisk tidräkning ännu var främmande, icke räkna alldeles på
dagen, och sannolikt är väl, att vi i det anförda lappska kalenderns
vintercentrum på den 8 februari finna den uppgift, som kommer det
ursprungliga förhållandet närmast. Räkna vi från den 14 april,
Tiburtius eller »första sommardag», till hvilken dag björnens utgående
från vinterlägret enhälligt förlägges, ett sjettedels år eller ungefär 60
dagar tillbaka, skulle midtdagen af tredjedelsåret infalla på den 12 eller
11 februari, och fortsätta vi räkningen tillbaka med ännu 60 dagar,
skulle denna tredjedelsårs vinter inträda den 12 eller 13 december, Lucia.
Såsom vi sett saknas dock ännu alla uppgifter om att björnen
vid denna tid skulle gå i ide, och häri ligger en svaghet i min
slutledning. Emellertid finnes från 1600-talet en märklig uppgift
om björnens vinterhvila hos Isaeus Erici i hans »Coleri Oeconomia.
Thet är Huushåldz Underwijsning»,2 hvilken uppgift icke synes vara
lånad från den tyska förebilden utan härleda sig från svenskt
ursprung. Enligt nämnde sagesman ligger björnhanen i sitt vinterläger
fyrtio dagar, men björninnan i fyra månader. Denna uppgift var
äfven känd af Glysisvallurs författare, prosten Broman, hvilken
1 Kreutzwald, Der Ehsten abergläubiche Gebräuche. Petersburg 1854, s. 77.
2 Del 1. 2 uppl. Stockholm 1694, s. 409.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
