Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRNENS NÄRING l IDET. 233
däremot opponerar sig i följande ordalag: ^At Biörnar större och
mindre ligga i theras Heden eller lägre ofwer wintern; thet berättas
sant af allom; Men om the utsatte dagar och månader, näml.
han-diuret i 40 dagar, och honan i 4 månader; thet slår felt här å orten/
Broman förklarar i stället, att björnens sömn sammanfaller med
snötiden: när snön börjar falla går björnen i ide, och när snön börjar
smälta går han åter ut1. En folklig föreställning, att åtminstone
björnhonan tillbragt en »björnnatt» pä ett tredjedels år i idet, har
således en gång förekommit, och då, såsom vi sett, den 14 april
allmänt och enhälligt betecknas såsom denna vinterhvilas slutdag, äro
vi befogade att förlägga denna »björnnatts» ingång till tiden
omkring den 13 december.
Björnens näring i idet.
I samband med insamlandet af uppgifter om tiden för björnens
vintersömn har, såsom var att vänta, äfven åtskillig annan folktro
och folksägen om björnen låtit rädda sig från glömskan. Ett
märkligt rum bland detta intaga sägnerna om björnens näring under
hans dvalliknande tillstånd i idet.
Från Nyland meddelar doktor Gr. Nikander i Borgå följande
uppteckning. En tiggargubbe gick om hösten in i en björnlya.
Björnen kom Mattesdagen (den 29 sept.) och lade sig och.stufvade
gubben inemot innerväggen, så att han icke slapp ut. Hela vintern
kom en liten gubbe, skogsrådet, med smultron och söt mjölk till
tiggaren, så att denne led ingen nöd. Först om vår-Matt (den 24
febr.) vände björnen andra sidan till, och då slapp gubben ut. Då
grät björnen, men gubben gick hem och berättade hvadan han kom.
Otvifvelaktigt möta i denna sägen urartade och omdiktade
reminiscenser af den folktro, som framträder i följande uppgifter. Att
äfven björnen kommit i åtnjutande af »skogsrådets» traktering, får man
väl nämligen antaga, ehuru detta icke namnes i den nyländska sägnen.
___ * * __^_
Från öfre Älfdalen i Värmland har fröken Berta Edgren
antecknat följande mer ursprungligt präglade sägen. Den 25 januari
1 O. J. Bromans Glysisvallur utg. af Gestrike-Helsinge nation. 3 Flock, e. 237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
