Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 LITTERATUK.
granskning. Beträffande den s. 147 förekommande anmärkningen
mot Frazer och Miles kan jag dock icke återhålla ett uttalande af
en viss förundran. Huru skulle fetisclier kunna tillverkas af endast
julhalm (se s. 146), om denna icke i sig såsom material sedt inneslöte
en viss utomordentlig kraft? Det må till sist vara mig tillstadt att
med anledning af ett uttalande s. 162 äfven i egen sak framhålla
följande. Begreppen solmagi och solkult äro lika litet identiska
som t. ex. regnmagi och regnkult, och än mindre är det nödigt, att
i de såbröd, som jag anser afbilda solen, se uttryck för en solkult,
i fall de, såsom jag med anslutning till E. Lehmanns förklaring af
Trundholmsvagnen framställt, i sin egenskap af solbilder äro votivoffer.
Det beror naturligtvis i så fall på, åt hvilken detta votivoffer egnats,
och detta har påtagligen fastmer varit åt ktoniska än åt uraniska
makter, väl allra minst åt solen själf. Jag instämmer slutligen
fullkomligt i författarnas slutord, att de med julen förbundna f
örn-sederna icke kunna utan förtolkning uteslutande återföras vare sig
på dödskult eller fruktbarhetskult. Men jag håller samtidigt före,
att det bekväma sättet att tolka folktroföreteelserna såsom
animis-tisk-profylaktiska allt för vidsträckt anlitats äfven af författarna
till ifrågavarande uppsats. Xågra exempel förekomma på rent af
våldsam deduktion i den vägen. Det förekommer inom folktron
också en animatistisk åskådning, och den är redan af psykologiska
skäl primitivare än den animistiska.
De tre följande uppsatserna, af Gr. Landtman »Folktro och
trolldom i svenska Finland», V. Solstrand »Om termerna ’ordstäf’,
’ordspråk’ och närliggande» samt O. Hackman »Folksagorna och deras
indelning», äro af hufvudsakligen metodologiskt och systematologiskt
innehåll. De inledande sidorna i den förstnämnda äro synnerligen
läsvärda äfven om man icke i allt ger dem sitt hela instämmande.
Särskildt vill jag understryka s. 165, af hvilken jag här gärna skulle
velat anföra en hel del, om utrymmet det tillåtit.
Sist i boken kommer Gr. Nikanders omfattande afhandling om
»Fruktbarhetsriter under årshögtiderna hos svenskarna i Finland».
Denna högst intressanta afhandling, hvilken belöper sig pä ej mindre
än 122 sidor, vore väl värd en särskild anmälan med en öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
