Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTE11ATUR. 87
såväl öfver det rikhaltiga nya material, hvilket den framför, som
öfver de slutsatser, hvilka därur dragas. Jag vågar emellertid
icke sätta denna sak på framtiden utan måste här i korthet framhålla
några af de moment, som jag anser betydelsefullast. Främst bland
dessa bör otvifvelaktigt ställas framställningen af fettisdagssederna
med deras inom Finlands svenskorter ännu mer än hos oss i ögonen
fallande drag af en påtaglig härkomst från ett uppsvenskt
senvinter-blöt,1 samt därnäst den synnerligen intressanta skildringen af julens
fruktbarhetsriter, hvilken, jämte det material som samlats i vårt
land, oemotsägligt ådagalägger den hedniska julens stora, att ej säga
långt öfvervägande karaktär af fruktbarhetshögtid åtminstone hos
svenskarna. Onekligen skulle man i ett eller annat fall icke ogärna
hafva sett, att författaren vidgat gränserna för sitt område och i
något större utsträckning än som skett framfört jämförelsematerial
äfven från utomnordiska folk. Från rent etnologisk synpunkt sedt
må det icke utan skäl sättas i fråga, om icke den rangordning för
författarens material, som s. 196 angifves, bort inordna tyska folkseder
i tredje rummet och alltså före såväl det etniskt estniska som det
etniskt finska materialet. Särskildt skulle den, såsom redan
framhållits, synnerligen märkliga framställningen af fettisdagsriterna
hafva vunnit i ej oväsentlig grad genom ett vidsträcktare germanskt
jämförelsematerial. Om att kyndelsmässo- och fettisdagsseder härvid
skolat samställas torde vi vara ense. Ett par lapsus må kanske
ock icke med fullkomlig tystnad förbigås. Huru författaren s. 200
räknat »fram»- och »tillbaka flyttningen» af tingstiderna i förhållande
till blottiderna förstår jag icke. Om icke en ren distraktion
föreligger, tarfvar saken en närmare redogörelse. En uppenbar lapsus
är uppgiften s. 210, att julruskorna i mellersta Sverige ofta ha
formen af ett horisontalt - bör vara vertikalt - ställdt hjul.
Skulle tilläfventyrs en och annan uppmärksam och kritisk läsare
anträffa ännu ett eller annat att anmärka, måste emellertid en hvar
erkänna, att den flit och den energi, som författaren nedlagt på förvärf
-vandet af material liksom äfven det intresse, som han egnat bearbetan-
Eller enligt anmälarens mening »midvinterblot». Jfr bl. a. Fataburen 1915 s. 227.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
