Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBYGGELSEUNDERSÖKNINGAR. 25
Vi skola här dröja något vid de bebyggelsetyper, som äro
säsongplatser. Vi bortse från dem, som endast besökas kort och
tillfälligt och ej spela den roll för besökarna, att de1 bygga sig
något hus på stället2 (d. v. s. vissa kultorter, tingsplatser,
lekareställen, vissa marknadsplatser, vissa fångstplatser etc). På en hel del
marknadsplatser, kultplatser, »kyrkstäder» o. d. uppföra besökarna,
ofta såväl säljare som köpare, egna bodar eller stugor. Dessa äro således
ibland verkliga periodiska vistelseorter och ha spelat en
betydelsefull roll, ej minst vid uppkomsten af våra köpstäder. Äfven ifråga
om anläggning och byggnadstyper måste de undersökas. Likväl
har utvecklingen här ofta gått så hårdt fram, att endast ett fåtal
längre kan belysa äldre förhållanden.
Äfven för jakt på långt bort från hemmet belägna platser har
hos vår allmoge stundom förekommit, att man uppfört kojor eller
åtminstone primitiva väderskydd, och mången gång har en dylik
plats sedan lockat till annan bebyggelse och blifvit fiskläge, fäbod
eller nybygge.3
En större och betydelsefullare roll ha fisklägena spelat i
be-byggelsehistoriskt hänseende. De ha sedan gammalt varit af
utprägladt periodisk karaktär, såväl ifråga om insjö- som hafsfiske. Såsom
Johannes Steenstrup4 visat, torde några egentliga fisklägen vid kusten
med bofast befolkning knappast ha funnits i Skandinavien och
Danmark ännu under medeltiden. Däremot har naturligtvis fiske drifvits
. .
direkt från boplatser af annat slag. Många städer vid Östersjön,
svenska, danska och tyska, äro ursprungligen fisklägen. Alltjämt
finnas dylika periodiska fisklägen kvar i vårt land, särskildt norrut
1 Hviloplatser och härbärgen för resande falla utanför, äfven om de stundom äro
uppförda för eget eller grannars bruk.
2 Naturligtvis bortses här också från nutidens sommarnöjen etc., hvilka ha sin
egen historia, och på samma sätt med bostäder för vissa nutidens säsongarbetare.
8 Jmf. B. Boéthius: Ur de stora skogarnas historia, sid 27. Detta lilla
intressanta och intelligent skrifna arbete ger en förträfflig öfversikt öfver våra nordliga
skogsområdens närings- och ekonomiska historia, framför allt ur kameral- och
lagstiftningssynpunkt. Ej minst intressant är författarens påvisande af, att det ofta varit ren
okunnighet om vårt lands och folks lefnadsförhållanden, som dikterat många ödesdigra beslut
rörande Norrland!
4 J. Steenstrup: Nogle Trsek af Fiskerbefolkningens Historie, i dansk Historisk
Tidskrift 7 E,, 6 B, 3-4 h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
