Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 SIGURD ERIXON.
vid Östersjökusten. Innevarande vår dog enligt notis i tidningarna
den siste medlemmen af Gäfle fiskarsocietet, som dref fiske uppe i
Härnösandstrakten. Att städernas borgare på många håll deltogo i
. .
fisket på skären är ett direkt arf från medeltiden. Ännu på
1780-talet räknades af sådana skäl Väderskärs fiskläge i Loftahammars
socken i Tjust administrativt om också ej kyrkligt till Söderköping.
För öfrigt var det bönder, framförallt i de närmast kusten liggande
häradena, som deltogo i detta fiske. Under de två eller tre senaste
århundradena har emellertid befolkningen blifvit hufvudsakligen fast.
Detta tyckes ha gått fortare i Bohuslän, Skåne och Bleking, där
hufvudfångsten utgjorts af sill, medan fisklägena rundt Bottniska
viken och längs Östersjön ungefär till Oskarshamnstrakten, där
strömming spelat hufvudrollen, något längre bibehållit flyttande
element. Det var framför allt vid strömmingens lektider vår och höst
(i Östergötland omkring Valborgsmässan och Olofsmässan), som folk
från andra håll strömmade till. Det finnes också exempel på
kombinerade fisklägen och fäbodar, t. ex. Marviksgrunnan på Ulfön
i Ångermanland. Den rika och mångsidiga historia, som många
af dessa fisklägen haft, ej minst genom sin organisation (jmf.
fig. 2) göra dem till de mera intressanta bebyggelsetyper vi äga.
Detta gäller äfven anläggningarnas art och form, hustyperna etc.
En del ha särskilda kapell, fig. o och 4. I etnografiskt häseende
utgöra de en enhet. Härtill har naturligtvis bidragit kustfarten samt
att fiskarna, särskildt i äldre tid, voro långväga ifrån. Sålunda finnas
direkta uppgifter om finnar, som besökte fisklägena i norra Kalmar
län för att idka fiske. En del ortnamn på Finn äro för öfrigt min-
. .
nen härifrån. Äfven i det inre landet finnas talrika vittnesbörd om
fiskeplatser, som besöktes hufvudsakligen vid lektiderna.
Mångenstädes i norra Sverige finnas dylika platser kvar ännu med där
uppförda primitiva stugor. Dessa likna ibland dem som förekomma vid
fäbodarna, men äfven specialtyper äro kända, såsom t. ex. fiskeboden från
Undersåker i Jämtland, fig. 5, eller de s. k. slåtter- eller fiskebasturna
i öfre Norrland, af hvilka jag undersökt en del, jmf fig. 6.1 I Dalarna
finnas äfven dylika fiskeplatser kvar, men ännu talrikare äro tradttio-
1 Jmf. också E. Modin: Gamla Tåsjö, sid. 212 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
