Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBYGGELSEUNDERSÖKNINGAR. 33
stelnad kvarlefva af våra förfäders näringslif i allmänhet utan i
hvarje fall en tillspetsad form af hvad som en gång kan ha varit
rådande inom större områden. Jag’ skall här icke ingå på frågan om
fäbod väsendets eventuella utbredning i förhistorisk tid öfver
sydligare områden än nu. Dess förekomst i Alperna torde emellertid
spela en viss roll för hithörande problems lösning.
Minst lika viktigt som kreaturens drifning till fäbodarna är
insamlandet af vinterfoder. Detta sker inom fäbodsrayonen till stor
Fig. 8. Slåtterkoja, (»ritta» eller »busta»). Borgvattnets sn, Jämtland.
del genom slåtter på myrar och skogsängar, som ligga så långt bort
från hemmet, att höet först om vintern kan hemforslas på slädar.
Fördenskull måste befolkningen tidtals vistas på dessa ställen och
uppföra där ofta primitiva bostäder åt sig, t. ex. de i Dalarna s. k.
slogbodarna, som ha 3 väggar och pulpettak. I Jämtland och närlig-
o
gande delar af Ångermanland kallas en dylik »busta» (d. v. s. bostad),
fig. 8. Själfva typen har en vid förekomst ända in i Ryssland.
Af annat slag äro slåtterbasturna, fig. 6. I Finland och Ryssland
har äfven nyssnämnda sätt att bärga höet allmän användning. -
Vid fäbodarna finnas nästan alltid motsvarande slåtterängar. Det
0-180114. Fataburen. 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
