Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBYGGELSEUNDERSÖKNINGAR. 45
sommar, förflyttar man sig till långfäbodarna, om sådana finnas,
och man stannar till slutet af augusti. En del bege sig nu hem vid
skörden, och af dem återvända några till hemfäbodarna. I dessa
stanna de då stundom ända till jul. Ej alla ha långfäbodar.
Emellertid finnas hushåll, som ha dubbla hemfäbodar. Man vistas då
till midsommar i de egentliga hemfäbodarna och beger sig därifrån
till andra hemfäbodar, som mera likna långfäbodar (utfäbodar), där
man stannar till midten af juli. Flyttningen till långfäbodarna är
som i föregående fall, liksom färden därifrån till de egentliga
hemfäbodarna. Här stannar man då blott ett par veckor och återflyttar
sedan till de andra hemfäbodarna. När det börjar tjäla i myrarna,
flyttar man tillbaka till de egentliga hemfäbodarna igen och därifrån
hem först så småningom, stundom till jul, ja efter jul. Systemet liknar
förhållandena längre norrut, fastän flyttningarna fördubblats och
vistelsen utsträckts, men i de fall, då kreaturen tagas hem under slåttern, se
vi en korsning med ordningen i södra Dalarna. Äfven i nordligare
Västerdalarna öfverensstämma förhållandena med dem i de öfra
dalasocknarna. Längre söderut, t. ex. i Leksand, finnas också både lång- och
hemfäbodar. De senare äro ibland olika vår och .höst. Vid Olsmässan
eller tiden till omkring 20 aug. komma alla hem och stanna i 14
dagar. Detta påminner åter om södra Dalarna. Att långfäbodar
sporadiskt kunna finnas eller funnits ända nere vid Upplandsgränsen
vet man, men det vanliga i södra Dalarna, åtminstone i vår tid, synes
o
vara, att endast ett slags fäbodar finnes. I Al, Floda och Nås äro
dessa byfäbodar. I alla tre socknarna, men äfven t. ex. i Stora Tuna,
har man hemfört boskapen och vistats hemma en tid under
höbärg-ningen, medan gräset tillväxte i fäbodarna, stundom också under
skörden. I Stora Tuna var man sålunda på Sahlstedts1 tid hemma en månad
öfver höbärgningen, i Floda sker denna hemkomst vid midten af juli
och man firar den särskildt (komidsommar). Vistelsen sedan i fäbodarna
räckte till inemot jul.2 I Nås3 kom man hem efter några veckor
och stannade hemma till eller efter midsommar, hvarefter man åter
1 M. A. Sahlstedt: Stora Tuna Minnesdöme, 1743.
2 M. Axelson: Yesterdalarne, dess natur, folklif ocli fornminnen, 1855.
8 F. D. Crselius: Beskrifning öfver Nås socken, 1837.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
