Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 SIGURD ERIXON.
begaf sig till fäbodarna, men efter en månad återkom man igen på
14 dagar, tills höbärgningen var öfver. Då gaf man sig med
kreaturen för tredje gången till fäbodarna och stannade där till in på
hösten.
Gästrikland. Särskilda vårfäbodar äro åtminstone icke ännu
belagda i detta landskap. Däremot har intill vår tid, t. ex. i
Hedesunda socken, förekommit särskilda sommar- och höstfäbodar,
båda af utfäbodstyp. Till de förra flyttade man vid midsommar,
till de senare i september, och man återkom vid Mikaelimässan.1
Uppland. I Tolfta, Tierps och Östervåla socknar finnas (delvis
öfvergifna) sommarfäbodar, hvilka antingen äro af utfäbodstyp eller
halffäbodar. En del ha blifvit torp, och kreaturen ha delvis
vaktats genom torpare. Kreaturen fördes här till fäbodarna vid
midsommar, och återfärden var vid Mikaelitiden.
Värmland. Fäbodar finnas eller ha funnits, t. ex. i Älfdals och
Jösse härader, och äro kända så långt söderut som t. ex. i Köla sn.2
De äro dels af utfäbodtyp, dels halffäbodar.
Hälsingland. Här indelades sommaren efter fäbodvistelsen i 3
skift:3 Första skiftet: vistelse på fäbodvallen ifrån 18 maj till
midten af juli. Mellanskiftet: 14 dagars vistelse eller något därutöfver
i bolandet. Sista skiftet: åter i fäbodvallen, där man stannade till
Mikaelsmässan. I Ljusdal och Färila gaf man sig iväg först i
slutet af maj eller förra hälften af juni, och efter vistelsen på
bolandet var man i fäbodarna till omkring 5 sept. Om man bortser från
bolanden, äro fäbodarna här af utfäbodstyp och vanligen desamma
försommar och höst. Systemet visar släktskap med det i södra
Dalarna och mindre med de öfre dalasocknarnas förhållanden.
Medelpad. Fäbodarna äro hufvudsakligen af utfäbodstyp.
Nöjaktiga upplysningar saknas om flyttningarna.
o
Ångermanland. Här förekomma numera hufvudsakligen
utfä-bodar och i mindre mån äfven halffabodar. Däremot ha byfäbodarna
nästan försvunnit, men sådana ha funnits med samma benämning, boland,
1 Enl. fil. kand. Sven Rothmans anteckningar i Nord. Mus. arkiv.
2 Enl. intendent N. Keyland.
3 K. N. Leuseus: Delsboa Illustrata, Stockholm 1764.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
