Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 SIGURD ERIXON.
fäbodar enbart förekomma också. Härjedalen, åtminstone större
delen, sammanhänger således mest med Dalarna, ej minst tydligt
genom att färden till långfäbodarna plägar ske efter vistelsen i
hemfäbodarna.
Västerbotten och Norrbotten. Både ut- och halffäbodar finnas här,
det sista framförallt i Västerbotten. De öfvergå här ofta i
sommar-fähus vid byarna.1 Utflyttningen sker vid eller strax före
midsommar och hemfärden omkring l sept.
Det torde redan af denna öfversikt vara klart, att norra Dalarna
och Härjedalen förete största likhet hvad kreatursflyttningarna be-
. .
träffa med Norge. Äfven västra Jämtland sammanhänger därmed.
Rundt detta centrum gruppera sig södra Dalarna, Hälsingland,
o
Medelpad, Ångermanland och Östra Jämtland, där kreaturen föras
hem under slåttern. På öfvergångsområdena, men endast sporadiskt
annars, förekommer här någon markerad skillnad mellan lång- och
hemfäbodar. Denna grupp omfattar också mindre fjällrika regioner,
delvis slättsocknar, där slåttern spelar större roll hemma vid byarna
än ute på utmarkerna. Dalarna, Härjedalen, fordom också Hälsing-
o
land och Ångermanland, ha hemfäbodar af byfäbodtyp, något som
ännu i dag gifver Dalarna och Härjedalen en särställning såsom
bevarare af ålderdomliga periodiska bebyggelsetyper i en större
och rikare omfattning än någon annan del af Skandinavien för
öfrigt. Slutligen förekommer i periferien och mot slätt- och
kustsocknarna halffäbodsystemet såsom den minst tillspetsade formen
och den man med minsta svårighet kan antaga funnits åtminstone i
största delen af vårt land.
Äfven i själfva tiderna samt i de högtider och samfundsmässiga
bruk, som tillhöra fäbodväsendet, kunna öfverensstämmelser påvisas
och geografiska undergrupper afgränsas. Här må endast pekas på
Mikaelsmässan, som så konstant bildar slutpunkten för
fäbodvistelsen. Äfven Valborgsmässan har här och hvar spelat en dylik roll,
mest dock kanske som utsläppningsdag för kreaturen i hembyarna.
Vid Mikaeli liksom vid Valborgsmässan tändas eldar. Om dessa
också mycket ofta kunnat afsetts vara äringsbefrämjande, ha de faktiskt
1 Paul Hellström: Norrlands jordbruk. Norrländskt handbibliotek VI. Sid. 542-543.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
