Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBYGGELSEUNDEESOKNINGAR.
51
i stor utsträckning varit inriktade på att befrämja kreaturen och
att hålla deras fiender borta.
Det är endast några sidor af fäbodväsendet, som här berörts för
att påvisa en del af de problem, som innefattas i detta rika kapitel.
En af de viktigaste sidorna, och den, som hittills gifvit de
värdefullaste resultaten, är studiet af fäbodarna såsom samhällen, deras
planer och byggnader. Förbindelser och afgränsningar äro här
lättare påvisbara. Vi skola här endast med några ord beröra planerna.
Fig. 13. Fäbodvall. Trillervallens fäbod, Undersåkers sn, Jämtland, Från
vänster: två mjölkbodar, »skåle» och stuga.
I Sverige äro fäbodarna, i konsekvens med bybebyggelsens
allmännare förekomst, oftare verkliga samhällen än i Norge. Dock är
det t. ex. på Vestlandet endast ytterst sällan som en fäbodstuga
(»ssel») ligger isolerad för sig själf. Oftast finnas 2 på hvar, men
exempel finnas också på 6 a 8, ja upp till 20 »ssel» på samma
säter. Ofta bilda 2 gårdbrukare kompanjonskap om en stuga och ha
gemensam piga. I Sverige är detta mera utveckladt. De
hemfäbodar, som ha byfäbodstyp, likna emellertid mera byarna och ha
ofta genomförd gårdsgruppering för de olika hushållen, men typo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
