Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 LOUISE HAGBEEG.
ha traktering, och läckerheterna i en bovall voro inte att förakta.
Brännvin hade de själfva med sig, ären de bjödos på kaffe och
småbröd och utaf allt som för öfrigt fanns såsom »flötgröt» och »pank»
och käsmus, som ju ansågs vara förfärligt fin mat och som åts med
grädde till.
Särskildt omtyckt rätt var flötgröt, som alltid skulle kokas, när
det kom främmande till bovailen. Det är en välsmakande men
synnerligen mäktig gröt som kokas af riktigt tjocka flötor i minst
en half timma, skummet, som blir från början, skall ordentligt kokas
ner. Därefter vispas mjöl försiktigt i, tills det hela blir som en
vanlig gröt, som man sedan låter koka under duktig vispning, tills den
börjar att vilja bli smör, då är rätta ögonblicket inne att salta den,
sker det tidigare samlar sig intet flott ofvanpå. Färdigkokad ser
flötgröten ut som en gråaktig gröt öfvergjuten med smält smör; den
ätes med mjölk. - Af en 1700-talsförfattare lämnas följande roliga
beskrifning på flötgröten. »Utaf flötor pläga ock en del
goddagspiltar för läckerhets skull, koka gröt som kallas flötgröt. Konsten
härtil är intet besynnerlig: Utan ät flöterna kokas och omröras til
thess the blifvva lagom tiocka. Men thetta är nog för magstarkt ät
lägga på läppen, therföre måste litet miöl hwispas theruti, tå han
wäl blifwer en kostelig och dyrbar rätt, men intet wil jag råda
någon äta mycket af thenna gröten »l
Pank göres utaf sötmjölk, som slås i en kittel och värmes upp
till en 30 grader, då kitteln lyftes af elden och ost löpe lägges i den
upphettade mjölken, hvarefter denna får stå en half timma och löpa.
Därefter sättes kitteln återigen på elden, men till dess det kokar,
måste man då passa och vända panken, så att den inte fastnar vid
botten. Den skall sedan koka ihop, så att det blir minst hälften af
hvad det varit från början, Se’n gör man »smältan» d. v. s. af
redning utaf hvetemjöl och litet färsk grädde och kokar det. När det
hela blifvit tjockt, är panken färdig.
Till bovalLdäckerheterna räknades äfven »stekost» och »kolbullar».
Till stekosten skall man likaledes ha söt mjölk, hvilken kokas ihop
så att d^n blir gul, då tarjnan af den och låter den kallna, hvar-
1 Norrländska Boskaps Skötseln af Petrus H. Wasenius. Stockholm 1751. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
