Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 NILS KEYLAND.
Dalen, Nössemark sn, som själf varit med om att i sin ungdom
framställa gnideld med pregelslagvard.
Uppgifter om, att man roat sig med att framställa gnideld
medelst pregelslagvarden mot logeväggen hafva härjämte lämnats af
hemmansägaren Alfred Johansson i Narfveröd, Myckleby sn, och Karl
Torkelsson i Flateby, Harestad sn.
84-årige Halvard Halvardsson, småbrukare å lägenheten »Struten>
under Mon, Töftedal sn, nämner, att under hans fars (Halvard
Bryngelsson i Klefvemarken, Ed sn, född 1766) tid förekom ofta
att tvänne personer medels en ekkäpp emot logeväggen eller en
dörr framställde gnideld på så sätt, att den ena personen stödde
käppen, medan den andra gned densamma emot väggen eller dörren.
Förutnämnde Halvard Bryngelsson varkänd såsom en trollkunnigperson.
Angående afbildningen i Brusewitz’ Elfsyssel1 öfver portalen
till Harestads kyrka, där å dörrens vänstersida tvänne fördjupningar
synas, meddelar 93-åriga Charlotta Torkelsson i Flateby, Harestad
sn, följande tradition: Ett gärde å gården Flateby kallas ännu
för Helvetesskogen till erinring om digerdöden. Allmogen samlade där,
för att skydda sig mot den hemska farsoten, tillhopa en myckenhet
bränsle, som tändes med s. k. helig eld eller nöeld, hvilken åstadkoms
genom att med en ekkäpp gnida mot Harestads kyrkodörr.2
En annan metod, bestående däri att tvänne trän gnedos korsvis
mot hvarandra, belyses af samma meddelare i följande uppgifter.3
67-årige hemmansägaren Magnus Nyqvist i R.innane, Töftedal sn,
berättar, att han i sin ungdom, när det saknades stål och flinta, för
uppgörande af »värme» tog två för ändamålet afsedda trän af ek
och gned dessa korsvis mot hvarandra tills de började brunskas
och glödgas. Därvid hade han fnöske tillhands, hvilket var
lätt antändligt. De två nämnda vedträna förvarades omsorgsfullt i
och för påkommande behof. Detta sätt att uppgöra eld var i orten
allmänt i bruk för omkring 50 år sedan.
1 Göteborg 1864, pl. 4, s. 42-43.
8 Denna dörr har sålts på auktion och är numera förstörd. - Om eldgnidning i
norska kyrkor se årg. 1913 s. 91 not 2.
3 Jfr årg. 1912 s. 3-5 och f g. 1-3; årgång 1913 s. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
