Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMITIVA ELDGÖRNINGSMETODER I SVERIGE. I5o
Hemmansägaren Lars Andersson i Östra Röd, Harestad sn, f.
1854, berättar att nian i hans barndom plägade framställa nöeld
genom att gnida två vedträn mot hvarandra, så att de fattade eld.
Inom norra Hälsingland har genom läroverksadjunkten F. A.
Rodenstam en del uppgifter om nödeldsbruket insamlats, hvilka visa,
att detta brak på den trakten varit tämligen allmänt kändt ännu i
senare tider.
En skogvaktare i Ytterhogdal, som var ute på jakt i Kårböle,
gjorde upp eld, »nying>, i skogen genom att gnida två träpinnar
mot hvarandra. Han höll därvid den ena pinnen mellan knäna och
gned med den andra. Detta skedde i början på 1890-talet.
Kom-missionären Carl Ljunggren i Ljusdal som åsåg det, har berättat det
för meddelaren.
Från Gällsta i Grnarp sn berättas, att en hemmansägare J.
Franzén för några år sedan gned eld med ett yxskaft af björk,
hållet på tvären mot en torr furugren.
Med tvänne brädlappar, ställda på kant mot hvaranda har E.
J. Qwist i Aspe i Rogsta sn för roskull gnidit eld.1
Kommunalordföranden J. Haglund i Skrämsta i Bergsjö sn har
hört omtalas, att man på en numera ej befintlig fäbodvall,
Gammel-vallen under Skrämsta, i nödfall gnidit eld mot en spisstolpe af
björk medelst linneväf, som var slagen ett slag omkring stolpen.
H. har sett stolpen som hade märken efter eldgnidningen.
Målaren Per Lönnberg i Edsäter,. Harmångers socken, har varit
med om att »vria» eld för roskull. Tog en stump af en torr, glatt
hagstör, lade ett snöre ett hvarf omkring pinnen, satte ett bräde mot
bröstet, och ett annat mot en vägg, spetsade pinnen i ändarna och
drog en stund på snöret fram och tillbaka.
Snickaren Olof Nordling i Haddungsnäs, Bergsjö sn, har för
roskull gjort eld på samma sätt. Likaså hemmansägaren Anders
Nilsson i Vattrång i Harmånger sn.
Hemmansägaren Lars Munter i Nyåker, Delsbo, hade på
1880-talet i Vitterarfs skola, Delsbo, jämte kamraterna på lek gnidit eld.
De satte en rund kafle, som var l1/^ kvarter lång och spetsig i
1 Rörande dessa tre fall jfr ssm i not 3 å föreg. sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
