Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 LITTERATUR.
Elias Grip, Några bidrag till kännedom om svenskt allmogelif.
Folksed, folktro och folkdiktning i Uppland. Stockholm 1917
264 s. b:o 111. Pris 7,50.
I sin inledning till Svenska folkvisor talar Erik Gustaf Geijer
om »de svårigheter, som åtfölja samlandet af traditioner ur folkets
mun, huru på en gång litet bekanta, vidt spridda, ofta stympade de
äro, huru svåra de äro att ur allmogen utleta, emedan den ej kan
öfvertala sig att tro annat än att hvar herrekarl endast vill göra narr
af sådana saker». Detta uttalande af år 1814 gäller nog än i dag
om insamlandet af folkminnen. Den, som något litet försökt sig
härutinnan, vet huru mycken tid som åtgår, och hur varsamt man
måste gå till väga för att locka fram uttömmande upplysningar om
seder och bruk, som oreflekteradt och liksom i tyst öfverenskommelse
gått i arf från släktled till släktled. En ytterligare svårighet, i dessa
för insamlandet af folkminnen yttersta tider, är ju också det
förhållandet, att den nu uppväxande generationen ofta ställer sig antingen
likgiltig eller fiendtlig till de ålderdomliga bruk, som därför till stor
del försvinna med dem, som under de närmast kommande decennierna
samlas till sina fäder.
Bland den hembygdslitteratur som nu - sedan samfärdselns
hastiga utveckling alltmer utplånat landskapsgränserna - på det
andliga området liksom sträfvar att föra tillbaka till landskapslagarnas
inringningstid, torde Elias Grips arbete om Upplands folkminnen
vara att räkna med. På 264 sidor äro i öfverskådlig och
lätthand-terlig gruppering sammanförda ett stort antal noggranna uppteckningar.
Registrets trenne huvudgrupper, Folksed, Folktro och Folkdiktning,
äro uppdelade i klart begränsade underafdelningar, bland hvilka
man med lätthet återfinner specialuppgiften. Familjelifvet och dess
o
fester, Arets högtider, Allmogens hvardagslif lyda sålunda rubrikerna
i afdelning I. Folktron har ej mindre än femton underafdelningar med
ett trettiotal underrubriker, af hvilka senare bl. a. tydligt framgår den
stundom oklara skillnaden mellan gårdsrå och tomte. Förutom ballader
samt visor af senare ursprung upptager afdelningen Folkdiktning äfven
visor om allmogens lif, bland hvilka senare märkas några socken- och
byvisor. Gåtor och ordspråk, sagor och sägner fullständiga samlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
