Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 169
Det sammanförda materialet - delvis egna samlingar gjorda
somrarna 1896-1900 - är af författaren ej vetenskapligt
bear-betadt, utan bär snarare prägeln af ett folkminnesherbarium med
däraf betingad fullständighet i de mångahanda uppgifterna. I
anteckningar af liknande art finner man t. ex. ett meddelande om att
det är farligt lägga nycklar på bord. Motsvarande uppgift har af
lektor Grip formulerats sålunda: på ett dukadt bord bör ej läggas
någon nyckel, ty dä får man förargelse innan aftonen. Ordet dukadt
leder genast tanken till parallelluppgiften om det måltidstillredda
bordets helgd, och tidsbegränsningen före aftonen är äfven af intresse
jämförd med det mångahanda som är skadligt eller förmånligt att
företaga »före eller efter sol».
Ett par af de förekommande ortnamnen äro emellertid egnade att
förvåna. Så skrifves sid. 106 Fröshult i st. för Fröstliult,
egentligen Fröstolft, hvars senare stafvelse ju innehåller sin egen
kulturhistoria, samt sid. 121 Mars-tallen i st. för Mar-stallen,
det ålderdomliga namnet på en fordom af vatten (Östersjön)
öfver-fluten äng. Dylika namnförändringar äro ju ej tryckfel af samma
ofarliga art som representeras af kviga i st. för piga och får i st.
för föl (s. 111; 137).
Framför allt för uppländingen bör Elias Grips arbete vara en
välkommen erinran om det egna landskapets traditionella
forntidsminnen. Hvar och en, som intresserar sig för denna ingalunda
oväsentliga del af vår kulturhistoria, kan boken säkerligen ge
förklaring på en och annan halft förgäten iakttagelse ute i bygderna,
på samma gång som deri väcker lust för dylika minnens
tillvaratagande och bevarande.
L. Stg.
J. Bergman, Latinska källskrifter till Sveriges äldsta historia.
Stockholm 1918. 8 + 64 s. 8:0, pris 2,75.
Oaktadt denna publikation egentligen är afsedd för
elementarläroverkens högre klasser, förtjänar den väl att omnämnas äfven i en
svensk kulturhistorisk tidskrift. Otvifvelaktigt har mången
familjefader mer än en gång önskat, att af den massa skolböcker, som
skolundervisningen kräfver, åtminstone en eller annan skulle vara af så bestå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
