- Project Runeberg -  Fataburen / 1919 /
2

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på trädet, i stället för att såsom i Dalarna sätta upp en träskiva (»lista»).
[1]
När vi komma till Savolax och Karelen, då återfinna vi bruket att
uppsätta små träbrickor i dödsträdet.[2]
Här anträffa vi alltså fullt levande
en sed, som fanns i övre Dalarna på 1730-talet, men som senare avlagts
därstädes.

De finnar, som under 1500- och. 1600-talen inflyttade till Sverige,
synas till huvudsakligaste del hava varit savolaxare, med mindre
tillsatser av tavastländare och karelare, och med kännedom om det starka
tillskott bl. a. Dalarnas befolkning genom dessa finninflyttningar erhöll,
vore det tänkbart, att den upptagit det nyss skildrade bruket från
inflyttade finnar. Frånsett den omständigheten, att den trakt av Dalarna,
varifrån bruket omtalas, icke hör till de egentliga finnbygderna, och
frånsett osannolikheten i att ett kulturellt högre stående folk skulle från lägre
kulturer tillägna sig något nytt, bjuder alltid försiktigheten att taga en
dylik möjlighet under prövning.

Fortsätta vi vår spaning längre ut i Europa, återfinna vi
emellertid en liknande sed ännu på ett tredje ställe, och det är i Bayern, ehuru
icke med brickorna uppsatta i träd utan i de vid vägarna resta korsen
och markkrucifixen. Men här visar sig företeelsen vara en sen urartning
ur ett äldre bruk, bruket att i vissa träd eller vid andra platser uppsätta
den bräda, på vilken den avlidne tvättades och lades till rätta strax efter
dödens inträde. Dylika Totenbretter anträffas i Österrike på spridda
ställen ifrån Donaukröken i öster upp till Böhmerwald i norr och ner till
språkgränsen vid Bozen i Tyrolen i söder; de gå vidare genom södra
Tyskland fram till Schwarzwald samt ner över Nordschweiz.[3]

I Dalarna hade varje by och i Finland varje släkt sitt dödsträd;
i Böhmerwald finnas exempel på att olika familjer hade sitt träd, där
dödsbrädorna uppsattes.[4]
Från Salzburg omtalas, att brädan bars av


[1] Retzius, Finland i Nordiska Museet. Bidr. till vår odl. häfder I,
Sthlm 1881, sid. 126 f.
[2] Rhamm, Der heidnische Gottesdienst
des finnischen Stammes. Globus LXVII. Braunschw. 1895, sid. 343 ff.
[3]
Eysn, Totenbretter um Salzburg. Zeitschr. d. Ver. f. Volksk. Berlin 1898, sid. 205 ff.
Blau, Todtenbretter in der Gegend von Neuern etc. Zeitschr. f. Österr. Volksk. X. Wien 1904, sid. 16 ff.
Menghin, Totenbretter aus Südtirol. Ib. XVIII. 1912, sid. 27 ff.
[4] Blau, anf. st. sid. 39. Jfr Stolz, Über die Leichenbretter
im Mittelpinzgau Zeitschr. f. Österr. Volksk. IX. Wien 1903, sid. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1919/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free