Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beror icke på någon förkärlek för musealt material i allmänhet. Det
beror på den även från andra håll gjorda erfarenheten, att dessa äro de
säkraste ledfossilen vid bedömandet av etnologiska släktskapsfrågor.
I de övre dalsocknarna träffas en tröskslaga, där slagvalen
med en fotslång vidjelänk är fäst vid spetsen av handvalen. Typen
anträffas även i Norrbotten, men här är vidjelänken ersatt av en lång
stropp av läder. Söderut i Sverige träffar jag andra typer, som typologiskt
sett måste vara yngre än denna nordsvenska. De osteuropeiska formerna
känner jag icke. Däremot äro de västeuropeiska i de trakter, där tröskning
med slaga bibehållit sig, av former besläktade med de sydsvenska. Först
när jag kommer ner på schweiziska högslätten, återfinner jag samma
typer som i övre Dalarna och i Norrbotten.
I de övre dalsocknarna har ända till sista tid bruket att spinna
med slända bevarat sig. Till sländan ansluter sig alltid ett instrument
bestående av en lång käpp, kring vilken det för spinning avsedda linet
upplindas. Denna käpp, den s. k. linrocken, anträffas numera inom vårt
land endast i Dalarna och angränsande delar av Härjedalen och
Värmland samt i Hedemarken i Norge. I hela det av en modernare kultur
kännetecknade Gudbrandsdalsområdet är linrocken sällsynt, men komna
bort i Telemarken och Sätersdalen träffa vi den pånytt. På grund a v att den
europeiska kontinenten är så föga undersökt i vad som angår den
materiella etnografien, är linrockens utbredning här icke känd, men att den
funnits i äldre tider är säkert, eftersom de ställningar för linspånad, som
träffas i Bayern och närmaste delar av Österrike, direkt återgå på den
dalska linrocken.[1]
I Siljanssocknarna och i Härjedalen förekommer en typ av
laggade dryckeskärl med höga vingformade handtag, s. k. kåsor. Dylika
dryckeskärl återfinnas på Norges Vestland, till synes fullständigt isolerade
från det svenska utbredningsområdet. Dessutom anträffas samma
kärlform hos huzulerna i Ostkarpaterna. Den tjänstgör här icke som
dryckeskärl utan till förvaring av de matvaror, som på palmsöndagen framsättas
på altaret i kyrkan.[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
