Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinnrik låsmekanism med ett flertal låsskott av trä, som öppnas med en
skjutnyckel, likaledes av trä. Dylika nycklar äro funna i romerska läger.
Låset har till vår tid bibehållit sig här och där i Sverige och Norge. Det
träffas vidare på Hebriderna, i grevskapet Sutherland, i Hessen, Saxen,
Harz, i Karpaterna hos huzulerna, i Ungern, Schweiz, Kalabrien, på
Cypern, i Syrien och i Armenien. Ett exemplar är känt från Bolivia.
I Ungern och hos huzulerna, liksom även i Skandinavien, träffas
samma lås i en enklare och synbarligen äldre form. Detta senare har en
sydligare spridning. Det träffas över Nordafrika, i Algeriet, Tunisien och
Egypten, går västerut över Marokko och till franska Guinea, österut över
Arabien och Persien till Tibet samt söderut till tyska Östafrika.
[1]
Vi finna en rätt invecklad låsmekanism i Dalarna, i Armenien
och i Kalabrien. Vi finna samma mekanism, mera outvecklad, i Karpaterna,
i Tibet och i franska Guinea. Vi börja alltså bottenskrapa Europa och
samtidigt spänna vingarna över världen.
I sitt år 1877 utgivna arbete China anmärkte .v. Richthofen,
att det i Nordkina använda bruket av plogoxar visade på släktskap med
Västerlandet, i motsats till Japan och Sydkina, där man endast
bearbetade jorden med hacka.[2]
v. Richthofen kunde hava visat på ännu en
likhet med Västerlandet i de högtidliga bruk, som här iakttagas, då plogen
första gången köres ut om våren, och den högtidliga ceremoni, som firades
vid Peking var gång vårbruket började, då kejsaren själv, Kinas högste
husbonde, inledde arbetet genom att med en särskilt rikt utsirad plog
plöja de tre första fårorna för året.[3]
Sedan 1877 har mycket inträffat i vår kännedom om Kinas
äldre historia. En av de kraftigaste bucklorna i Kinas l’ancienne
culture slog Salomon Reinach år 1901, då han påvisade vissa likheter mellan
djurframställningar i den äldre kinesiska och i den mykenska konsten.
[4]
Arkeologien och konsthistorien hava sedan arbetat vidare. Den senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
