- Project Runeberg -  Fataburen / 1919 /
20

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

offras åt honom.[1] Ruto kommer med sjukdom och plågar därmed
människor och renar.[2] I Närömanuskriptet säges på ett ställe, att han
är klädd i blå kläder.[3] Rutos hem ligger långt i norr[4] och identifieras
med helvetet.[5] Detta hem skildras alltid som ett de dödas hemvist. Ulven kallas Rutos hund, Rutu-Sjuwen.[6]

Enligt Wiklund har ordet lånats till finskan med vokalförkortning.
Där heter guden Rutto.[7] Till kännedomen om Rutos väsen
kunna skildringarna av den finske guden ej lämna några bidrag.
De båda gudarna skildras på helt olika sätt. Den finske guden är
en pestgud. Han kommer söderifrån till Lappmarken med köpstadsgods.
Han håller sig dold i akkjan, tills han kommer till en viss
plats. Till Finnmarken kommer han med fartyg, vanligen med
hampa. Rutto avbildas under form av ett nystan, en hermelin eller
två vandrande dockor. Rutto vill särskilt förgöra allt, som är
prålande. En gång, då man fått veta, att Rutto var i antågande,
utstyrde man en ren med många dyrbarheter. Rutto anföll renen och
omkom. Ett par gånger har man lyckats dränka pesten i en fors,
så i Könesguoikka och Wulekewaes.[8] Dessa pestskildringar påminna mycket om de
nordiska.[9] Även i Norden har pesten
personifierats, även här kommer den med köpstadsgods, även här kan man
oskadliggöra den på ett eller annat sätt. Därmed är naturligtvis
ej sagt, att de finska pestskildringarna skulle vara nordiskt
lånegods. De äro av den art, att de kunna uppstå självständigt på
skilda ställen. Frågan om en påverkan från nordgermanerna skulle
föreligga må här lämnas åsido, då den saknar betydelse för
föreliggande spörsmål. Av vikt är endast, att motsvarigheter till de


[1] Reuterskiöld, Källskrifter sid. 36, 69, 97; Kildeskrifter ved Qvigstad I s. 15;
Fellman, Anteckningar under min vistelse i Lappmarken 2 sid. 18, 151.
[2] Reuterskiöld, o. a. a. sid. 59.
[3] Kildeskrifter ved Qvigstad I sid. 15.
[4] Reuterskiöld, o. a. a. sid. 9.
[5] o. a. a. sid. 15.
[6] o. a. a. sid. 105.
[7] o. a. a. sid. 115.
[8] Fellman, o. a. a. 2 sid. 151.
[9] E. T. Kristensen, Danske sagn 4; Johnsson, Sagnene om den sorte Död i Nutids
Strejflys (Troldesagn og dunkel tale, 1917 s. 37 o. f.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1919/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free