Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fisk bra, då var det också jul, tyckte man. Vad som sedan återstod
var att göra riktigt »julfint.» Inte var det »allestans» på landet, som
man i forna tider tänkte på något sådant som att skura golvet, men
i Bjuråker höll man även för en 40 à 50 år sedan noga på att golvet
skulle vara vitt, i många hem skurades det var vecka och i regel
dagen före julafton. Men skurningen gick inte till där som nedåt
landet utan »med kvast och fot», d. v. s. man slog en skopa vatten
över golvet och strödde på sand, och så steg man med foten på en
kvast utan skaft och gnodde till dess golvet blev fint; sedan sköljdes
det återigen med varmt vatten, varefter vattnet sopades av och
golvet torkades. Något sådant som att lägga sig ned på golvet och
gno det med såpa och borste var man ej van vid däruppe.
När julaftonen så äntligen kom, återstod emellertid ännu mycket
att göra, och det gällde att vara tidigt uppe för att hinna med allt;
nog fick man i allmänhet vara på benen redan kl. 2 på morgonen.
Gubbarna hade då brått att komma ut och hugga ved. Det skulle
ju fraktas in så mycket, att man ej behövde gå efter någon ved
under juldagarna, liksom det även skulle bäras in vatten och
matvaror från källaren, så att det sedan bara var att ta utav. Halm
skulle man också ha för hela helgen, och se’n vedhuggningen var
över och gubbarna varit inne och fått sig mat, hördes i den tidiga
morgontimman slagorna vitt omkring i byn. Man brukade nämligen
annars tröska för dagsbehov det som behövde användas i ladugården.
När gubbarna kommo ut, var det naturligtvis alldeles mörkt,
och för att se satte de då sticklyse i därför enkomma lysjärn som
sutto på stänger. Flera sådana sattes högt upp, så att de lyste
över hela vedbacken, och så gjordes dessutom en präktig brasa upp
på en tjock vedkabbe. Det lyste så fint i den kulna morgonen med
eld och brasa på varenda spånbacke utefter hela byn, och må tro
att gubbarna hade det riktigt trevligt där. Var det en stor by med
många gårdar, var det minsann riktigt grant. På denna vedhuggning
i den tidiga morgontimman har befolkningen helt märkvärdiga
benämningar, såsom skjuls- eller sjulsmässotta, sjusmässotta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
