Fataburen / 1919 / 47 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vad i synnerhet barnen längtade efter den julhalmen, och vilken
glädje det blev, när den bars in! Det var så vackert och högtidligt,
och den var så fin och vacker, när den bestod utav vass. »Det var
så ljuvligt, när vi fick in halmen på golvet, så det kan ingen
utgrunda.» Alla bredde dock ej ut halmen på julaftonen, utan skedde
det i en del gårdar först på juldagsmorgonen, alltid var det någon
hemma som kunde breda ut den, så att den låg i ordning, när de
övriga kommo hem från julottan.

Fig. 13. Julkors av vass. Nord. M. 122 407. Förfärdigat av f. hemmansägaren Anders Hedberg i Avholm. H. o. br. 0,656 m.

Men innan man julaftonen gick till vila, var det en viktig sak,
vilken ej fick glömmas, nämligen att ställa silverskålen fylld med
brännvin — i senare tid med vatten — och med skeden i under
bordet, där den skulle stå under natten, för att man genom den
följande morgon skulle kunna utforska den blivande årsväxten. Det var
många medel som funnos, genom vilka man kunde få förebud om det
kommande och skåda in i framtiden, flera av dem kunde väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>