Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användas även vid andra tillfällen, men särskilt vid jul hade de
större styrka.
Julaftonen brukade man så bland annat gå med sticklyse till
något vatten, helst en källa som rann mot norr — detta hade sig
ju svårare vintertid — och så sticka lyset ned i vattnet, då man i
detta skulle få se bilden av sin tillkommande. Men för att lyckas
häri, fick man under hela dagen varken tala, äta eller dricka utan
vara alldeles fastande och blott tänka på det man ämnade företaga
sig. En julafton lågo två pojkar på skogen tillsammans med en
dräng, de lågo i en kolarkoja hela julaftonen och varken talade eller
åto. På kvällen gingo de hem och togo ett stickbloss och gingo så
och lyste i ett kar med vatten. Den ene av dem såg då en jänta,
vilken hade gjort sig helgdagsklädd och satt och kammade sig.
Han var i en by långt bort på skogen och hon vid kyrkan, så att
de hade aldrig träffats, men nu tog han reda på henne och tog
henne till hustru. — Så tog den andre pojken sticklyset, och när
som han stack ned det, såg han ett kvinnfolk ifrån Delsbo. Men
han tyckte väl, att hon såg stygg ut, för han svor till och körde
sticklyset ned i vattnet. Först tyckte han nog, att det var konstigt,
att han skulle ha en delsboska, men han tog henne till hustru i
alla fall. Det var ju inte vanligt, att man gifte sig med en
utsocknes, möjligen då med en norrboska, men även det ansågs som
något konstigt.
En annan gosse, som hade gått till en kvarnränna för att se
käringämnet sitt, gick det på samma sätt, han tyckte väl inte heller
att hans tillkommande såg så vidare välbildad ut, ty han körde
sticklyset rakt i ansiktet på henne. Så mötte han henne sedan i
Falun, och då hade hon ros i ansiktet efter sticklyset. »Du ska bli
min käring du», sade han. Ja, det var »livat» med detsamma det,
och så tog han henne med sig hem, och så gifte de sig.
Kom så den heliga julnatten. Då skulle allt vara tyst och
stilla, och då fick man inte vara ute och färdas. Då fick inte heller
dörren låsas för att inte Frälsaren eller Jesusbarnet skulle stängas
ute, och maten skulle stå framme på julbordet liksom under hela helgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
