- Project Runeberg -  Fataburen / 1919 /
98

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inom allmogens krets som inom »ståndspersonernas» i städerna och
på bruken.

Adelsgårdar ha aldrig funnits i Norrland. Den fria, rika och
självmedvetna norrländska allmogens kultur har emellertid ägt
mycket av vad sörlänningen skulle kalla herrgårdsprägel, stora
rymliga hus med rik möblering och präktig utstyrsel av väggar
och tak var inte ovanligt. Jämte kyrkornas inredningar utgöra
de smakfulla prov på den provinsiella hantverkskultur, som här i
landet är i det närmaste outforskad.

Särskilt 1700-talet är rikt på minnen, och jag vill här nedan
fästa uppmärksamheten på en grupp ångermanländska träsniderier
från gustaviansk tid och tidig empire.

Ångermanlänningen har av ålder varit händig träsnidare, en
sak som man genast inser, då man står inför någon representativ
samling bondesniderier från denna bygd. Under årtiondena
kring-1800, då där uppe rådde jämförelsevis goda tider, växte
nyanskaffningsivern inom kyrkorna, de gamla medeltida gråstenstemplen
och deras utstyrsel förkastas, stora nya kyrkor uppföras i
myckenhet, sådana byggmästare som Hagmansson och Geting
[1]
ha en stor mängd av dem på sitt samvete. Såväl byggmästaren som
dekoratören voro allra oftast enkla allmogemän eller en närbelägen stads
snickare, förgyllare eller »schatullmakare». Prästgården var också
ofta härd för konstutövning, så gjordes t. ex. altaret i Lycksele
kyrka av en broder till kyrkoherden därstädes, Pehr Fjellström.
Men det som är av största intresse härvidlag är dock den rika
förekomsten av sådana mästare som i kyrkböckerna ofta tituleras
»bonden och bildhuggaren». Sådana namn som Pehr Sundin, Anders
Ersson, Pehr Olsson i Jämtland, Pehr Pehrsson, Zakris Persson och
andra i Ångermanland äro vanliga. Tack vare dylika mästare
råder ofta ett innerligt samband mellan allmogehemmen inom en
viss trakt och utstyrseln i kyrkan; möbler och annat från de förra
fingo ofta låna drag från den senare, som å sin sida mer än ofta


[1] »Byggmästaren konstförfaren» Pehr Hagmansson från Medelpad, en nnder
1700-talets andra hälft ytterst produktiv arkitekt. Byggde bl. a. Högsjö kyrka i Ång. Geting
var hemmansägare på Åbord i Högsjö sn, Ång. Byggde en mängd kyrkor, t. ex. Lit i
Jämtl. 1796, Gudmundrå i Ång. 1807, Nätra, Nora i Ång., Ljustorp i Medelpad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1919/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free