Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utanö by, som sedan övertogs och brukades av sonen Pehr. På
gamla dagar flyttade han över till det närbelägna Nora, där
han dog. Sin första utbildning synes han ha fått hos någon
av rokokotidens betydande ångermanländska kyrkokonstnärer,
Anundsjöaltaret tyder med bestämdhet på detta.
Det ganska stora antal möbler och portar, som finnas bevarade
efter honom, har han förfärdigat, då han om vintern satt på sitt
ägande hemman, fri från sommarens jordbruksarbete. Dylika ting
fraktades då för tiden lämpligast sjövägen, därför finner man också
Westmans arbeten i ett ganska begränsat område kring hans ö,
kusttrakterna av grannsocknarna Nora, Högsjö, Säbrå, på Åbordsön
och i Härnösand.
Av Westmans portar, den del av hans arbeten, som jag här
egentligen vill fästa mig vid, finnas de flesta på Hemsön, där så
gott som varje äldre och större bondgård är försedd med rik snidad
port. Denna ö var ju också sätet för en urgammal rik
storbondestam, den s. k. »hemsöadeln», som berömmer sig av adligt stamträd,
och väl gärna ville visa sin särställning med någon yttre prakt.
Annars är det gästgivargårdar som velat markera sin förnämligare
art med en snidad portal. I Härnösand äga ett par gamla
borgargårdar vackra dörrar av Westmans hand.
De ångermanländska bondgårdarnas mangårdsbyggnader sakna
sällan konstrikt snidade dörrar, fast av betydligt enklare slag.
Vanligast äro här som annars i Nord-Sverige de rutade dörrarna;
det medeltida pergamentsmotivet återfinnes också mycket ofta på
dörrspeglarna. Besläktat med detta är väl tekniken med grunda
parallella refflor, som är så vanlig i mellersta Norrlands kyrkokonst
och allmogeslöjd. Dessa refflor pryda ofta såväl möbler som dörrar
och äro av mycket förnäm verkan. Under 1700-talet växte
praktlystnaden också på detta område. Jämte Westmans portar skuros
t. ex. i övre Ådalen något senare av den betydande bondemästaren
Zakris Persson från Lidgatu smakfulla dörrar, där den
huvudsakliga orneringen utgjordes av de gustavianska rosorna.
Av de portar, som säkert äro skurna av Pehr Westman, måste
en sådan som fig. l från gamla gästgivargården i Veda, Högsjö sn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
