Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KILS LITHBERG.
27 alltså på dagen före Thomasmässan, och samtidigt uppger han
(sid. 618), att även dt enda »furuträd» kan förekomma, avbildat sid.
165. col. XIV. De korslagda furuspirorna hava icke anträffats på
någon runstav före år 1700. Det enkla »furuträdet», col. XIV, finnes
däremot alltid såsom tecken för afton, vigilietecken, till större
helgdag, och på ett stort antal runstavar har Thomasmässan sin
föregående dag utmärkt som Thomasafton. Rudbeck har placerat
tecknet riktigt över 20/i2, detta missförstods av Carleson, som flyttade
det till följande dag, och avtecknade de två korslagda furuträden i
sitt förslag till en normaliserad runstav, bifogat som kopparstick
till 2:a och 3:e upplagen av Undervisningen. Det är uppenbart, att
de runstavar, som skurits med detta kopparstick som förebild, icke,
såsom stundom skett,1 kunna med fördel användas som källa för
fastställande av ett ålderdomligt bruk att resa upp granspiror vid
husen på Thomasdagen.
Däruti att vi, frånsett Worms Fasti danici, knappast äga någon
annan litteratur om rimstaven än Atlantican och de på den
grundade populära handböckerna, ha vi att söka orsaken till den ringa
kännedom vi äga om det vetenskapligt värdefulla och
utomordentligt stora material av folkliga kalendarier - större än något annat
europeiskt lands - som Sverige äger. Den här lämnade redogörel
sen har uppehållit sig endast vid en detalj i detta material,
gyllen-talskorrektionerna. Den älsta stav med rättade gyllental, som
tidigare var känd, härstammade från år 1690. Den nu tidigast kända
staven av detta slag är från 1520, och de två närmast yngre äro
från 1500-talets slut. Det är sannolikt ingen tillfällighet, att
samtliga dessa stavar härstamma från Västergötland.
1 Senast hos Martin P. Nilsson. Studien zur Yorgeschichte des Weihnachten. Arch.
f. Relig. Wissensch. XIX, Leipz. u. Berlin 1918, sid. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
