Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 NORDISKA MÖTET FÖR FOLKLIVSFORSKNING I STOCKHOLM 1920.
Tidigare var all insamling av bägge slagen av folkminnen överlåten åt
privata forskare? och en samlare som Evald Täng Kristensen har också i
stor utsträckning samlat bidrag till belysning av allmogens materiella kultur.
Även om vid Bernhard Oisens grundande av Dansk Folkemuseum 1879
betydande samlingar rörande dansk allmogekultur skapades, har museet dock
på grund av plats-, personal- och penningbrist aldrig varit i stånd att
igångsätta fullt systematiska och omfattande undersöknings- och insamlingsarbeten.
Helt naturligt hava dock vissa lokala undersökningar av den beträffande
traktens byggnadsskick och bostadsinredning föregått de olika nyförvärven
till Folkemuseet av bondstugor eller - sedan dess friluftsavdelning anlades
år 1897 - av hela byggnader och bondgårdar, undersökningar, som i äldre
tider mest utfördes av museets direktör Bernhard Oisen, under senare år
delvis av museumsinspektören mag. Chr. A. Jensen vid Nationalmuseet II.
- Under 1880- och 1890-talen insamlade prof. R. Mejborg vid studier
såväl i fältet som i arkiven ett mycket ansenligt och omfattande material
rörande byggnadsskicket i Danmark, men medhann endast bearbetningen av
en jämförelsevis ringa del av detta stoff (Slesvigske Böndergaarde 1892).
Hans stora samlingar av notiser, avskrifter, skisser, uppmätningar etc. kom
efter hans död 1897 till Nationalmuseets 2. avdelning.
Vad som sedan dess företagits av undersökningar rörande byggnadsskick
och annan materiell allmogekultur från Nationalmuseets och Dansk
Folkemuseums sida bär för det mesta en något spridd och tillfällig prägel på
grund av de begränsade medel och den otillräckliga personal, som stå till
förfogande. Men man var dock städse medveten om huru önskligt, ja
nödvändigt det var att företaga sådana undersökningar, innan den moderna
kulturens utbredning helt hunne att utrota lämningarna av den gamla
allmogekulturen. Man gjorde hos ministeriet - i flera år utan framgång -
ansökan om särskilda anslag för ifrågavarande ändamål, och åren 1911-1912
utsändes genom Dansk historisk Fsellesforening frågelistor rörande folkdräkter
och byggnadsskick, författade av Chr. A. Jensen och mig. Även om icke
särdeles många direkta svar inkommo bidrogo dessa listor dock otvivelaktigt
till väckande av intresse för hithörande spörsmål, även hos flera av
provinsmuseernas ledande män, bland vilka åtskilliga, t. ex. läkaren Möller i
Kalund-borg, på senare tiden i sin hemtrakt gjort ett stort och förtjänstfullt arbete
i fråga om undersökningar och insamlingar på dessa områden. I sin
betydelsefulla artikel »Stolper och Suler» (Fortid og Nutid 1915) upptog Chr.
A. Jensen till diskussion några av huvudproblemen i allmogebyggnadernas
konstruktioner och slog åter allarm för nödvändigheten av systematiska
undersökningar av de gamla gårdarna, innan det blev för sent. Först på allra
sista tiden ha dock dessa strävanden i någon grad burit frukt, i det man
genom hjälp av statsanslag för Dansk Folkemuseums vidkommande lyckats
erhålla mera system och plan i dessa undersökningar. År 1919 erhöll
museet ett anslag på fem år av 2,500 kr. årligen till undersökning av
folkdräkter och allmogetextilier, och samtidigt knöts fröken Elna Mygdal, som i
många år på egen hand drivit studier och undersökningar rörande dessa
företeelser, till museet som underinspektör med uppgift att ordna dess
samlingar av dräkter och textilier samt komplettera dem under inköps- och
uppsamlingsresor: det härvid erhållna materialet av uppteckningar och fotogra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
