Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA MÖTET FÖR FOLKLIVSFORSKNING I STOCKHOLM 1920. 67
fier ingår i museets arkiv. Åren 1919 och 1920 har fröken Mygdal på
detta sätt berest olika delar av Själland och kringliggande öar. Vidare har
arkitekten H. Zangenberg i Sorö, som på egen hand under de senare åren
företagit ett antal undersökningar och uppmätningar av gamla själlandska
gårdar, denna sommar försöksvis berest en del av Jylland för att uppmäta
och fotografera bondgårdar, och man hoppas kunna även för framtiden knyta
honom till museet som fast medarbetare.
För bägge undersökningskategorierna gäller det, att man hittills icke
har planlagt något systematiskt genomforskande av landet socken för socken,
utan man har slagit ned på sådana trakter, där man på förhand visste, att
man kunde hava något utbyte att vänta, och så har man låtit
undersökningen växa ut på naturligt sätt genom att fråga sig fram från ställe till ställe.
Som synes är arbetet ännu i sitt vardande, men i varje fall är det att
hoppas, att en grundval nu lagts, på vilken man i framtiden kan bygga vidare,
och medel äro säkerställda för arbetets fortsättning under de närmaste åren.
Bland besläktade företag utanför museernas krets böra nämnas de unga
danska arkitekternas uppmätningar av västslesvigska bondgårdar, vilka delvis
äro utgivna i tryck genom deras sammanslutning »Föreningen av 3. Dec.
1892» (2 häften 1911 och 1917). Vidare har »Föreningen til Folkedansens
Fremme» insamlat en del material (uppteckningar och fotografier) rörande
folkdräkter, vilket bevaras i Dansk Folkemindesamling. Undersökningar
rörande det gamla samfundsskicket hava däremot aldrig systematiskt drivits
från museernas sida, men väl av åtskilliga privata forskare, såsom historikern,
skolinspektör P. Lauridssen.
Beträffande Dansk Folkemindesamling, inrättad 1904, meddelade Hans
E11 e kil d e, att materialet var uppdelat i grupper t. ex. sägner, tro, fester
m. m. och med materialet för var socken sammanhållet. Huvudparten av
insamlade folkminnen var från Jylland, men man har nu även börjat erhålla
material från Själland. Även äldre samlingar såsom Grundtvigs och
Chris-tensens förvaras i arkivet. Materialet publiceras i skriftserien »Danmarks
Folkeminder».
Åke Campbell meddelade, att man i Lund vid folkminnesinsamlandet
erhållit goda medhjälpare bland folkskollärare, folkhögskoleelever m. fi. Vid
ett under sommaren hållet folkhögskoleföreståndaremöte i Grevie hade man
bildat en förening för folklivs- och folkminnesundervisning och insamling.
Vid folkhögskolan Hvilan har G. Hazelius infört studiet av äldre
byggnadskultur, vars resultat delvis blivit publicerade. Insamlingen för den
nybildade föreningen skall utföras så, att den kan registreras. Talaren betonade
nödvändigheten av en handledning för insamlingsarbetet.
Kl. 12.30 avslutades förmiddagens förhandlingar, varefter
frukostrast vidtog. Kl. 2 e. m. återupptogos förhandlingarna, därvid Nils
Lithberg demonstrerade den i Björkviksfatburen på Skansen åren
1917-1918 nyordnade samlingen av föremål tillhörande åkerbruket
och boskapsskötseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
