Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 LITTERATUR.
ler detta de olika husformerna, orienterade som dessa äro till de
olika större kulturområdena: det lombardiska, det burgundiska, det
alemanniska, det frankiska m. fl. - för att tala med den i Schweiz
brukliga terminologien.
Den förevarande mångfalden av olika hustyper har redan tidigt
i Schweiz skapat ett livligt intresse för husforskningen, och i
jämnbredd härmed har, i överensstämmelse med folkets gamla kärlek
till sin kulturella egenart, gått en strävan att på det gamlas grund
bygga nya egenartade traditioner. Grunden härtill lades av
Glad-bach i hans år 1868 utkomna arbete Der Schweizer Holzstil;
sedermera utgav han mera till den praktiske byggmästarens tjänst Die
Holzkonstruktionen der Schweiz och under 1880-talet verkade han
som lärare för kännedomen om och nydanandet av den schweiziska
träarkitekturen. Ett annat arbete - för att endast nämna de två
mest betydande namnen - är J. Hunzikers i 8 band utgivna Das
Schweizerhaus nach seinen landschaftlichen Formen und seiner
ge-schichtlichen Entwicklung dargestellt (Aarau 1900 ff.). Genom det
studiematerial ifråga om konstruktiva detaljer, husplaner, tvärsnitt
av byggnader och total vy er av dem, som här förebragts, har
grunden lagts till ett framtida närmare skärskådande av de schweiziska
hustypernas historiska utveckling och inbördes sammanhang.
Det är ett försök i denna riktning som gjorts av Schwab, och i
egenskap av praktiskt byggnadskunnig - doktordiplomerad
ingeniör - inleder han sitt arbete med en gruppering av de olika
husformerna efter deras konstruktiva grundbetingelser, i det han
urskiljer två grupper, »takhuset» - die Dachhtitte - och »vägghuset»
- die Wandhiitte, - därvid han till den förra gruppen räknar det
sachsiska och alemanniska huset med det frankiska huset och
Ber-nerhuset samt till den senare räknar det skandinaviska, det
högtyska och det alpina blocktimrade huset med inneslutning av det
antika byggnadssättet, det osttyska huset och det romanska, såväl det
rhätoromanska som det frankoromanska, huset. Det torde vara första
gången i litteraturen, som denna grundskillnad i konstruktionen
eftertryckligt betonats, men det kan sättas ifråga, huruvida
terminologien takhus och vägghus är fullt tillfredsställande - om icke,
just med hänsyn till den väsentligaste olikheten i de olika
takkonstruktionerna, snarare namnen sparrtakshus och åstakshus borde
finna användning. Genom »språkets makt över tanken» inträffar det
att en oklarhet i terminologien skapar oklarhet i klassificering, och
detta synes här vara fallet, då författaren icke i sin följande
framställning varit i stånd att utnyttja de i inledningen givna slagorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
