Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 NILS KEYLAND.
par exempel må i förbigående anföras. Från eskimåerna på
Grönland äger Etnografiska Riksmuseet en med olika stora hål försedd
renhornskiva, vilken enligt bifogad uppgift varit avsedd för
genomdragning och utjämning av kobberemmar (Reg. 1880, s. 126). I
fråga om formen kommer den nära några redskap i Nordiska Museet,
vilkas användning ej är närmare känd. I Värmland var det förr i
tiden brukligt att draga läderremmar genom hål för att få dem fina
och jämna. I samma landskap (Mangskog s:n) har förf. nyligen
sett en genomborrad trästicka användas för genom dragning av
fårtarmar till psalmodikonsträngar och spinnrocksnören. Enligt
meddelande av fil. lic. Grust. Hallström skall man i Hälsingland hava
plägat draga fiolsträngar genom perforerade skivor.
Av tennträd från förhistorisk tid känner förf. för närvarande
två fynd, båda tillhörande Statens Historiska Museum i Stockholm.
Det ena av dem härstammar från sjön Furen i Härlöv s:n i
Småland. Dess ålder har av antikvarien T. J. Arne bestämts till mitten
av 1000-talet. Tråden, av rund form, är applicerad som ornering på
två tennspännen, hittade tillsammans med beslag, pincetter och en
mängd synålar. Det andra fyndet, härstammande från Gråträsk i
Piteå s:n, Norrbotten, förskriver sig från tiden omkring 1000-1200
och utgöres av lösa tenntrådsstumpar av till synes två olika typer,
en rund kompakt, en av blad- eller platt-tenn enkelt bopvriden.
Tråden hittades tillsammans med diverse hängprydnader i form av
kors, yxor etc., vilka (enl. etikett) uppvisa delvis ryska och finska
typer: »nedlagda som offer (?) i vattnet invid stranden av en sjö».
I de norrländska landskapen och även övra Dalarna bäras (eller
hava åtminstone nyligen burits) av kvinnorna ett slags väskor med
tenntrådssömriad. Nordiska Museet äger i sina samlingar ett flertal
f
.dylika väskor. Amanuensen Gerda Cederblom har ägnat sin
uppmärksamhet åt detta förhållande och genom förfrågningar utrönt,
att tennsömnaden i fråga tillkommit på beställning hos lapparna.
I sammanhang härmed bör nämnas (vad jag av prof. K. B. Wiklund
gjorts uppmärksam på) att under 1700-talet tiggarelappar företogo
sina strövtåg långt söder ut, ända till Hedemoratrakten i Dalarna.
Inom norra Jämtland förekommer, enligt vad lappmannen Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
