Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 NILS KEYLAND.
KEYLAND, NILS, Om renslakten och beredningen av renhudar hos
Frost-vikens lappar. Journal de la Société Finno-Ougrienne XXX, 16.
LBEM, KNUD, Beskri velse över Fin markens Lapper, Ki0benhavn 1767.
LINNÉ (CARL V. LINNAEUS), Skrifter, utg. af Kungl. Svenska
Vetenskapsakademien, V, Iter Lapponicum, Uppsala 1913.
LUNDIUS, NICOLAUS, Descriptio Lapponia3 (mellan 1674-1679). Utg. av
K. B. Wiklund. Ingår i De Sv. Landsmålen XVII: 5, Uppsala 1905.
LAESTADIUS, PETRUS, Journal för första året af hans tjenstgöring såsom
missionaire i Lappmarken, Stockholm 1832.
Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbotten. Hälsingborg 1920.
NlURENIUS, OLAUS PETRI (f. 1580, d. 1645), Lappland eller beskrivning
över den nordiska trakt som lapparne bebo. Utgiven på svenska av
K. B. Wiklund. Ingår i De Sv. Landsmålen XVII: 4, Uppsala 1905.
OLAUS MAGNUS GOTHUS, Historia om de nordiska folken (1555). Utg.
genom Michaelisgillet, Uppsala o. Stockholm 1909.
RHEEN, SAMUEL, En kortt Relation om Lapparnes Lefwarne etc. (1671).
Utg. av K. B. Wiklund. Ingår i De Sv. Landsmålen XVII: 1.
Uppsala 1897.
Rimkrönika om lapparna, »Samin Pirra acta Utza Kirje» (av okänd
författare). Utg. av K. B. Wiklund. Ingår i De Sv. Landsmålen XVII: 7.
Uppsala 1909.
ScilEFFERUS Jo ANNES, Lapponia, Francofurti 1673.
TORN^EUS, JOHANNES, Berättelse om Lapmarckerna och Deras Tillstånd.
(Omkr. 1672). Utg. av K. B. Wiklund. Ingår i De Sv. Landsmålen
XVII: 3. Uppsala 1900.
TUDBRUS, GABRIEL, En Kort underrättelse Om The österbothniske Lappar,
som under Kiemi Gebiet lyda (1672-79). Utg. av K. B. Wiklund.
Ingår i De Sv. Landsmålen XVII: 6. Uppsala 1905.
Citat rörande Sentrådsspinning, tenntrådsdragning och
bältsmyckegjutning efter ovan angivna arbeten.
Dessa citat meddelas till komplettering av förf:s egna, ovan meddelade
original-anteckningar. De visa, huru olika man förfarit på olika trakter.
1. Demant-Hatt s. 181 not 23: »Traad som spindes af ryggsenerne kan blive meget
fin, men den flosser let og er derför mindre stserk».
Drake s. 198: »Benämningen på ryggsenan är på, sina håll slappo, vilket även
förekommer helt enkelt i betydelsen ’riven sena’, något som möjligen tyder därpå, att
det just var ryggsenan, som tidigast användes i söm.»
2. Diiben s. 131: »De senor, som finnas å renens framben till fotens böj-muskler,
till vara tagas alltid, och om de icke genast användas, förvaras de torkade tills de
behöfvas, för att däraf göra tråd.»
3. Demant-Hatt s. 181 not 23: »Af yngre reners bensener faar man smidig, blank
og st«rk traad; af äldre reners sener bliver traaden meget stserk, men haardere og
grovere.» - Samma förf. s. 21: ... »Den [traaden] kan spindes fin og hvid som en
silketraad og tyk og grov som seglgarn; den groveste traad bruges til syning og
lap-ning af sko.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
