Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SENTRÅDSSPINNING, TENNDRAGNING OCH BÄLTSMYCKEGJUTNING. 171
Drake s. 198: »Till grann eller fin söm duga ej stora renars senor, emedan de äro
grova, gå av; när de sy handskar, ha de finare sena; till sko av läder tjockare, till
sko av ludet renskinn finare. >
4. Till båtarnas hopfästande i övrigt användes på denna trakt tågor av björk
och sälj, runda eller kluvna.
Olaus Magnus IV: 10: ». . . Andra bygga båtar på det sätt, att de hopbinda
plankorna medelst sammansnodda och glättade djursenor, särskilt av renen.» - Graan s.
52: ;>Bohlen draga the tillsamman medh hamp snören.»
5. På båtske-siwne och geltstahke syftar följande. Linné s. 145: ». . . in
posti-cis tibiis 2 tendines, qvarum una anterius, altera posterius tibise incumbit, in
anteriori-bus una posterior, 2 1. 3 anteriores.» (Härav gjordes sentråd).
Diiben s. 131: »Senorna från bakbenen anses sämre och äro äfven gröfre; de
begagnas till snören.»
6. Olaus Magnus, anf. st.: »Senorna få torka i sol och luft.>
Linné s. 159: >Seenor torkas i solen, hängas på en pinne, intet kokas.»
Leem s. 369: »De hsenge Rensdyrenes Fod-Sener öp til ät torres.»
7. Drake: »Såret, riva upp sona; suona kaikot, riva senan med fingrarna;
kaikot, riva upp senan (med händerna och munnen)».
8. Olaus Magnus IV: 10: ». . . Men dessa senor hava, som ett slags blånor,
avskilts från de finare, vilka genom särskild behandling förarbetas till tråd, liksom man
vid linberedning utplockar de grövre trådarne.»
Linné s. 146: Tager [trådarne] först i munnen, wäter, klöfwer . . .
Diibeu s. 131: De [senorna] sönderslitas med tänderna i långa lockar allt finare
och finare.
Demant-Hatt s. 21: »De spaltes ved ät rives med hamderne til grove strenge . .:
de findeles yderligere . .»
9. Niurenius s. 13: ». . . torkade, bultade djursenor ...»
Graan s. 53: »Reen senorna torcka och klappa dhe till des the warda miuke».
Leem s. 369: »De . . gi0re dem [senorna] ved slag av en 0xe-Hammer samt anden
deslige Behandling myge, indtil de blive, som en Uld».
Diiben s. 191: »Först bultas [senorna] och upplossas derigenom . . .»
Demant-Hatt s. 21: »De t0rrede sener bankes med bagen af en 0kse, hvis de er
af gamle rener og haarde.»
10. I Sorsele rives, enl. vad av Drake s. 198 framgår, senan allmänt först efter
det den legat i vatten.
Diiben s. 131: »Torkade uppmjukas senorna med vatten, färska behandlas de direkt».
11. Enligt Diiben s. l’U användes en dragskiva för detta ändamål: »Hvarje tråd
tillspetsas och drages successivt genom hål af olika groflek, borrade för ändamålet i
skifvor, ibland gjorda af metall, men vanligen af trä, eller af ben, eller af de
hand-formiga framtaggarna å renens horn. Genom sådan dragning blir tråden slät och
jemntjock samt, då han drages genom allt finare hål, ibland ytterligt fin.» Se ovan s. 147.
Enligt Linné (s. 146) användes ingen apparat: ». . . giör [tråden] spitsig på bägge
sidor, med munnen och tänderna dragandes af, att dett blifwer hwast».
Demant-Hatt s. 21: »De vigdes og trsekkes jsevne med taniderne.»
12. Graan s. 53: >Af Reensenorna, sönderplåckade, twinna dhe på kinbenet een
mächta jämn gran och grof söhmtrådh.»
Leein s. 369: »De spinde den ey paa Rök eller Teen, men ved ät gnie den med
flad Haand öp og ned paa K.ind-Beenet.>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
