Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SENTRÅDSSPINNING, TENNDRAGNING OCH BÄLTSMYCKEGJUTNING. 173
Leem s. 370: »Af det brede Horn, der rsekker ned över Rensdyrcts Nsese
gi0re de. efter di samme af Naturen dertil er skikket og beqvemt, et lidet krumt Brset.»
Diiben s. 131 (som förut nämnts): »Skifvor, ibland gjorda af metall, men vanligen
af trä, eller af ben, eller af de hand-formiga framtaggarna å renens horn.»
Metallskivor ej kända inom min sagesmans område. Sådana skivor anser han
för tenndragning mindre lämpliga, emedan de lätt bli överhettade, varigenom den sköra
tenntråden springer av.
23. Leem s. 370: »Radviis igiennembore de det [krumme Brset] med månge, runde
Huller, det ene mindre og trangere, end det andet.»
Drake s. 203: »Hornskivor med en mängd större och mindre hål».
Se även Rheen och Graan härnedan not 28.
24. Drake s. 203: Snaldie, spinnten av ben eller horn, oftast vackert snidad.
25. Även Drake uppger, att ämnet tages av en gammal tenntallrik, se nedan
not 32.
26. Linné s. 162: »Stickes in a latere concavo».
27. Jfr not 28 (Drake).
28. Rheen s. 57: »The draga medh sine tänder först igenom the grofwa hoolen
och sedan igenom the grannare». - Item Graan.
Leem s. 370: »Der igiennem trsekke de med Tsenderne en liden udi en Form,
kaldet Stseppo, af Blye-beblandet Tin st0bt Stäng, som ved saadan Behandling vorder,
efterdi det eene Hul er mindre, end det andet, alt smalere etc.>
Enligt Drake s. 203 håller dragerskan hornet i den högra handen, tennet i den
vänstra; hornet föres fram och får aldrig stanna i sin rörelse, ty, om så sker, går
tråden av.
29. Niurenius s. 13: »De draga tenn till mycket tunna trådar på samma sätt som
guld, vilket de alldeles sakna».
30. Linné s. 162: >Tråen wefwes på foten och handen». Fig. 10.
Drake s. 203: »När tråden är dragen genom många hål och blir tunn, föres hornet
så, att den får lägga sig i ringlar omkring sömmerskans kropp och omkring föremål i
hennes närhet; ganska mödosamt och tidsödande; med flitigt arbete omkring 5 famnar
tråd pr dag.»
Graan s. 53: >När bemälte teentrådh blifwer några allnar långh, linda the honom
widh the dragan kringh om hufwudet, somblige kring om fötterna, ät han icke skal
ogredas.»
31. Rheen s. 57: >Tå nu teen tråden är lång blefwin och skall sedan dragas
bredh, ät han må kunna spinnas, sättia the et lijtet been i thet hool the draga tråden
genom, ther af warder tråden breder ät han Spinnas.»
Graan s. 53: »Tå tråden blifwer långh och skall dragas bredh, då söker hon the
fattaste been af härå, j arf eller tiäder Näf, dem giör hon Spitziga och granna, och
sätter them i the hoolen, som teentråden drages genom, hwar af strängen blifwer
tunner, ät han kan wijras öfwer senetråden.>
Leem s. 370: >Naar Traaden drages igiennem det allertrangeste Hul, sette de et
lidet i Enden hvast Jern-Redskab an imod samme, hvorved da den, der f0r var rund,
bliver under Traekningen saa flad og saa tynd, som et L0v.>
Diiben s. 132: »Jernbit vid hålet, pressad mot tråden, då han drages ut, och får
han på sådant sätt den platt form».
32. Rheen s. 57: »Teenet är smältat cen aln långt».
Graan s. 53: »Manfolcken giöra them [kvinnorna] een form af trää i tu stycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
