Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 NILS KEYLAND.
Jfr Drake s. 198: >Sentraaden spinne de ikke ved rök og snål de, men med deres
fingre, havende den ene ende i munden og den anden i den eene haand, saa spinder de
med den anden haand paa det ene kind >
Linné s. 146: ». . . lägger på hwart annat, wrider med handen åht sig. nu på
låret, nu på kinden, hkt mast, twinnar åht sig med högra handen, håller och wefwar
upp med wänstra. Spinner på wänstra kinden nedföre, doch ligger tråen öfwer på
digitos, men twinnar på wänstra.»
Diiben s. 131: »Två sådana [hyfsade] trådar snos till samman med handen mot
kinden eller låret.»
Drake s. 198 (Sorsele): »Tvinningen sker med höger hand mot kinden eller låret
under det sentrådens ena ända hålles fästad mellan tänderna eller med vänster hand.»
Egentligen avse väl dessa uttalanden tvinningen av den dubbellagda tråden, varom
mera nedan.
Demant-Hatt s. 21: »De [senerne] tvindes med haanden mod knseet. og traaden
0ges, til den er läng nok, hvorpaa den Isegges dobbelt og tvindes sammen mod kinden
med h0jre haand.»
13. Drake s. 198: »Att spinna sentråd var kvinnornas göromål; somliga karlar
kunde ock syssla därmed, men de voro få.»
14. >Käringarna» i Österbotten voro enl. Linné (s. 209) mindre nogräknade: »de
twinna på bara låret, nakne till naflan, ofta aldeles».
På Värmlands finnskogar bruka ännu unga gossar tvinna metrevar och snaror på
bara låret. För män med utväxta hår lämpar sig ej denna metod.
15. Linné s. 146: »Aldrig spinnes, nisi saliva madescit>.
Diiben s. 131: »Tid efter annan blötas de [trådarna] med saliv».
Drake s. 198: »Under arbetets gång fuktas senan med saliv eller vatten>.
16. Linné s. 159: »Huru högt denna konsten gått, wisar ett prof jag fått med
twinad trå, hkt jag näppeligen tror något fruentimber kan äffterapa».
17. Emilie Demant-Hatt s. 21: »Senetraad er kvindernes arbejde i ’ledige’ stunder,
naar de gaar paa visit hos hinanden og paa regnvejrsdage, hvor man intet andet kan
foretage sig (i lidt seldre tid spändt kvinderne megen senetraad under renvogtningen)
. . . Nabokvinderne kommer paa visit med deres senetraad og bliver siddende en stund,
kaffekedlen er stadig varm, og passiaren livlig . . . derimod er de mere tause, naar
msendene er tilstede.»
18. Drake s. 198: »Innan lapparna kommo på den tanken att tvinna senan,
använde de säkerligen otvinnad. Så göra de nämligen ännu ibland, och härtill ta de
rygg-senan. När de skola laga något litet och endast behöva en kort tråd, spjälka de upp
ryggsenan och sy med en dylik otvinnad bit.»
19. Tornaeus s. 50: Alla Skin- och andra kläder sy Qvinfolken och intet
män-nerna. Andra Skräddare eller Skinnare weta dhe intet af.»
Graan s. 53: »Quinfolckz arbete beståår mast i sömande, ty ingen Mans person
giör sigh kläder, Skoor eller hanskar, ev heller Reen åketygh, uthan alt dätta måste
quinfolcken förrätta.» - Jfr Rheen s. 9.
Leem s. 88: »Alle Klsederne, saavel Mands- som Qvindes-Personers, v»re sig
Skind-Kiortle, Skind-Handsker, Skoe etc. syes af Lappernes Fruentiminer.»
20. Diiben s. 131: »Nu uppblötas de [senorna] på så sätt, att de uppvärmda
ingnidas med märg eller något annat fett, så att de blifva så hala och smidiga som
möjligt.»
21. Drake s. 203: Dettnie-tjårvie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
